Kategoriarkiv: Okategoriserade

Årets Lantbruksjournalist är Malin Eborn

Malin Eborn har arbetat som lantbruksjournalist i 20 år och har växtodling och ekonomi som sina specialområden. På tisdagskvällen mottog hon utmärkelsen Årets Lantbruksjournalist på Föreningen Skogs- och Lantbruksjournalisters (FSLJ) årsmöte. 

– Jag känner mig väldigt stolt och hedrad över utmärkelsen och den fina motiveringen. Jag vill också passa på att tacka alla som genom åren gett mig förtroendet att få berätta deras historier, säger Malin Eborn.

Malin Eborn är anställd av LRF Media och skriver framförallt för tidningen Lantmannen men också i ATL. Hennes specialområde är växtodling och ekonomi och hon delar gärna med sig av sina erfarenheter till kollegor. 

– Malin är en otroligt skicklig lantbruksjournalist som levererar gång på gång efter många år i branschen fortfarande hittar nya vinklar och reportage att skriva om. Hon har under årets lopp skapat ett stort förtroende från landets lantbrukare. Dessutom delar hon frikostigt med sig av sin kunskap till sina kollegor, vilket är otroligt viktigt för att fler ska brinna för lantbruksjournalistiken och för att vi inte ska tappa kunskap i branschen, säger Melissa Dahlqvist som är ordförande i FSLJ.

En viktig del av tidningen Lantmannen består av reportage hos lantbrukare som på djupet berättar om sina erfarenheter när det gäller teknik, växtodling, djurhållning, ekonomi och företagsledning. 

– Just det här, att alla fortsätter att dela med sig av sina erfarenheter, bra och dåliga, gör att branschen kan utvecklas och hitta nya lösningar snabbare vilket inte minst är viktigt idag när utmaningarna på många sätt är stora, säger Malin Eborn.

Årets Lantbruksjournalist har delats ut av FSLJ sedan 2021 för att lyfta fram vikten av en kvalificerad bevakning av de gröna näringarna. Föreningen har som syfte att främja samhörigheten mellan medlemmarna, verka för fackutbildning, att förbättra pressens i allmänhet och lantbruksjournalistikens i synnerhet, arbetsmöjligheter, att verka för nordiskt och internationellt journalistiskt samarbete, samt att främja kontakten mellan de gröna näringarna och pressen. Föreningen förvaltar även Ivar Petersons stipendiefond som varje år beviljar medel till fortbildning inom publicistisk verksamhet i de gröna näringarna.

Här är hela motiveringen till Årets Lantbruksjournalist 2024:
 “En skicklig och vass kritisk granskande lantbruksjournalist. Erkänd i branschen för sin kunskap, nyfikenhet och förmåga att sätta pränt på branschens mest aktuella och viktiga frågor. Arbetsveckorna fylls av besök hos lantbrukare, närvaro på konferenser och seminarier. Årets lantbruksjournalist är ute i fält så mycket som det går. Dessutom är hon en omtänksam person som tar sig tid att fortbilda och lära sina kollegor mer om växtodling och jordbruk.”

Årets Lantbruksjournalist får förutom blommor och diplom även en prissumma på 3 000 kronor.

Två nya namn i styrelsen och en hedersmedlem

Ikväll var det dags för FSLJ:s årsmöte 2024. Totalt deltog 21 medlemmar i Stockholm, Borgeby och digitalt. Anna Karolina Eriksson och Kristina Hansén valdes in i styrelsen. Lena Johansson blev invald som hedersmedlem.

Mötet började med en utfrågning av Magnus Oscarsson som är riksdagsman för KD och särskild utredare för att se över kontroll, avgifter och finansiering i livsmedelskedjan. Syftet med utredningen är att göra det enklare för företagen, vilket på sikt stärker konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Oscarsson har erfarenhet från frågor om företagande i livsmedelskedjan som ledamot och suppleant i miljö- och jordbruksutskottet. Än har arbetet bara börjat och utredningen ska bli klar under nästa år. Magnus frågades ut av IFAJ:s ordförande Lena Johansson.

Magnus Oscarsson (KD) tillsammans med Lena Johansson.

Årsmötesförhandlingar
Under årsmötesförhandlingarna bestämdes det att medlemsavgiften för 2025 är oförändrad på 275 kronor. 

Gänget i Stockholm.

Anna Karolina Eriksson och Kristina Hansén valdes in som suppleanter i styrelsen på två år. Ann Richardsson som sedan tidigare sitter som suppleant valdes till ledamot i ett fyllnadsval, hon har ett år kvar i styrelsen. Lisa Rogert och Fredrik Stork avgick från styrelsen i samband med årsmötet. Melissa Dahlqvist valdes om som ordförande på ett år. En bättre presentation av hela styrelsen kommer längre fram. 

Gänget som satt i Borgeby.

Var du inte med under årsmötet men vill ta del av årsbokslutet för föreningen eller Ivar Petersons Stipendiefond så skicka ett mejl till styrelsen på foreningen.fslj@gmail.com så får du handlingarna i vändande mejl. Det är också möjligt att ta del av hela årsmötesprotokollet när det är justerat och klart. 

Lena Johansson blev invald som hedersmedlem.

Hedersmedlem Lena Johansson
Under årsmötets så valdes Lena Johansson in som hedersmedlem. Lena har nyligen pensionerat sig från arbetet som politisk chefredaktör på Land Lantbruk. Hon sitter som första kvinna (och svensk) och sitter som ordförande för IFAJ sedan 2020. Hon kommer att avgå under kongressen i sommar eftersom hon har suttit sin tid. Lena har under många år varit med i FSLJ:s styrelse. Vi har sedan tidigare tre hedersmedlemmar i FSLJ, Margriet Pieters, Paul Peterson och Sven-Erik Jansson. 

Årets Lantbruksjournalist 2024
Efter mötet fick Malin Eborn priset som Årets Lantbruksjournalist 2024. Det kan du läsa mer om här. 

Upptäck möjligheterna med IFAJ

FSLJ är en del av världsorganisationen IFAJ. När du är medlem i FSLJ är du också automatiskt medlem i IFAJ. Se till att utnyttja detta!

Ställ upp i reportagetävlingarna
Det finns flera priser att tävla om. Bland annat bästa foto, bästa artikel i print och bästa video. Vinnarna presenteras på kongressen. 

Anmäl ditt bidrag här senast den 1 april  https://www.ifaj.org/contests-and-awards/

Åk till 2024 World Seed Congress i Rotterdam i maj
The international Seed Federation and Plantum sponsrar 15 IFAJ-medlemmar som får åka ner och delta och vara med på pressturer. 

Ansök här senast den 29 mars: https://quanglo.wufoo.com/forms/s1lw0p3o0g4knza/

Åk en lågbudgetresa til Belgien 7-9 april i samband med det informella jordbruksministermötet. 
Intressant både för politikreportrar samt växtodlings- och djurreportrar.

Anmäl dig här senast den 22 mars: https://enaj.eu/low-budget-press-trip-to-leuven-belgium/?fbclid=IwAR3ggYLhj0nv9yG5YoEg2KvgYlEuINnqwbpgKefafqegdsiAzwv95BWqbcY

Anmäl dig till nyhetsbrev
Längst ner på den här sidan kan du anmäla dig till IFAJ:s nyhetsbrev för att inte missa något: https://www.ifaj.org/#1554813856646-51bd41db-3cx2

Magnus Oscarsson gästar årsmötet

Gäst vid årets årsmöte är Magnus Oscarsson, riksdagsman för KD, samt särskild utredare för att se över kontroll, avgifter och finansiering i livsmedelskedjan. Syftet är att göra det enklare för företagen vilket på sikt stärker konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Oscarsson har erfarenhet från frågor om företagande i livsmedelskedjan som ledamot och suppleant i miljö- och jordbruksutskottet.

Ordföranden för The International Federation of Agricultural Journalists (IFAJ) och tillika FSLJ-medlemmen Lena Johansson kommer att hålla i samtalet.

När?
Tisdagen den 19 mars Tid: 17.15 till cirka 19.30
Efter årsmötesförhandlingarna så delar vi ut priset till Årets Lantbruksjournalist 2024.

Var?
Stockholm:
LRF Media, Franzéngatan 1B, Stockholm – ring 070-6249794 för att bli insläppt.
Skåne:
Gula villan, Borgeby Slottsväg 11, Bjärred
Det bjuds på lättare förtäring efteråt om ni är på plats i Stockholm eller Skåne.

Anmäl dig senast den 16 mars till foreningen.fslj@gmail.com och skriv om du ska vara på plats eller via Teams.

Kallelse årsmöte 19 mars

Årsmöte blir tisdagen den 19 mars klockan 17.15 till cirka 19.30.

Du kan delta på plats på LRF Media i Stockholm, på Hushållningssällskapets kontor i Borgeby i Skåne eller digitalt. Anmäl dig senast den 16 mars till foreningen.fslj@gmail.com och skriv om du ska vara på plats eller via Teams.

Adresser:
Stockholm: LRF Media, Franzéngatan 1B, Stockholm
Skåne: Gula villan, Borgeby Slottsväg 11, Bjärred

Inom kort presenterar vi en intressant gäst. Efter årsmötesförhandlingarna avslöjar vi vem som blir Årets Lantbruksjournalist 2024. 

Det bjuds på lättare förtäring efteråt om ni är på plats i Stockholm eller Skåne. 

Motioner lämnas senast den 29 februari till
foreningen.fslj@gmail.com.

Anna fick nya vänner tack vare Young Leader

FSLJ-medlemmen Anna Falk berättar om utmärkelsen Young Leader och redan till Calgary i Kanada sommaren 2023. 

”Det blev två intensiva veckor fyllda med ny kunskap, nya insikter och många nya kontakter och vänner. Som Young Leader deltar man i en Boot Camp under några dagar strax innan den stora kongressen. Totalt var vi tio Young Leader-deltagare och tio Master Class-deltagare som under två dagar lyssnade och diskuterade olika frågor inom lantbruksjournalistiken. Workshops varvades med föreläsningar och alla deltagare delade med sig, på ett väldigt öppet sätt, kring utmaningar och möjligheter från de olika länderna. 

I gruppen blev det snabbt väldigt tydligt att vi har extremt olika förutsättningar att bedriva vårt arbete, beroende på om man kommer från till exempel Bangladesh eller Europa. Men målet är oftast samma. 

Under Boot Campen åkte vi ut på flera studiebesök. Vi fick bland annat lära oss om hur regionen utvecklats tack vare bevattning. Calgary och lantbruket är helt beroende av vattnet som hämtas från bergsområdet i väst som ligger drygt 100 mil bort. Frågan om vatten är precis som här hemma ett hett ämne och många lantbrukare upplever att de känner av klimatförändringar i en större grad nu än tidigare. 

2023 års Young leaders och Master Class-deltagare i Calgary, Kanada.   

Det kanadensiska lantbruket är, för en europé som mig, väldigt likt det amerikanska bortsätt från strängare klimat i de norra delarna. Men stort är större! Det är rationellt och industriellt. Sen finns det annat också. 

Under en och samma dag besökte vi en feedlot med 5 000 djur och en liten, ekologisk trädgårdsodlare med 15 hektar som specialiserat sin odling mot fruktvin. Det uppstod såklart en del intressanta diskussioner om djurvälfärd och produktionssätt under resan. Under ett besök hos en spannmålsproducent använde han sig av ett, enligt honom, välkänt uttryck ”It pays to spray” då han resonerade kring tidpunkt för bekämpning i spannmålen. Där och då lät det drastiskt men när han senare ställde det mot EU:s hållning där man enligt honom betalar producenterna för att få lägre produktion, blev kontrasterna än tydligare. 

Ett av studiebesöken gick till Red Shed Malting. Ett mälteri som specialiserat sin produktion mot mikrobryggerier.

Att delta på en resa som arrangeras av den lokala föreningen är guld värt. Man får träffa guldkorn och besöka platser som man som turist inte haft lika lätt att hitta. En av de kvällarna jag minns tillbaka på med extra värme är då vi gjorde ett stopp vid en damm belägen i Brooks, Alberta. Brooks är ett område med många nötköttsproducenter och packerier för kött. De som arbetar i packerierna är ofta invandrare vilket lett till kommunens slogan ”The city of 100 hello”. Under kvällen bjöds vi på grillbuffé samtidigt som kommunpolitiker, invånare, lantbrukare och andra företagare berättade om hur de arbetade med integrering. Det blev en fantastisk kväll med oförglömlig gästvänlighet.”

Anna Falk

Vill du bli Young Leader i Schweiz i sommar? Ansök här.

Bli Young Leader 2024

IFAJ har nu öppnat ansökningarna för Young Leader i samband med kongressen i Schweiz i sommar.

Tio journalister och kommunikatörer som är under 36 år kommer att väljas ut av en internationell jury för att gå en exklusiv ledarskapsutbildning samt delta i IFAJ kongress i Schweiz den 14-18 augusti 2024. Stipendiaterna kommer dagarna innan kongressen startar att delta i en boot camp med gårdsbesök, utbildning och nätverkande. Stipendiet täcker alla kostnader för deltagandet. Du kan också ansöka om ett resebidrag från FSLJ. 

Tänk på att det är en internationell jury som väljer ut vem som blir en Young Leader så glöm inte skryta över dina meriter. Hör gärna av dig till oss i styrelsen om du vill få feedback på din ansökan.

Ansök om Young leader här.

Läs mer om kongressen.

Sök senast den 15 februari 2024.
Lycka till!

Ansök om stipendie ur ivar petersons stipendiefond

Gunilla Ander från Land Lantbruk beviljades 8000 kronor ur Ivar Petersons stipendiefond 2023 för att åka på studieresa till Bryssel och fortbilda sig om EU:s gröna giv. Foto: Gunilla Ander

Ivar Petersons stipendiefond ger medel till utbildning för publicistisk verksamhet inom skog- och lantbrukLängtar du efter att fördjupa dig i något område inom lantbruksjournalistiken?  Ivar Petersons stipendiefond ger medel till utbildning för publicistisk verksamhet inom skogs- och lantbruk.

Varje år delas cirka 30 000 kronor ut till en eller flera sökande. Stipendiet kan användas för kurser eller fördjupning i form av till exempel studieresa. Tänk på att det måste finnas en tydlig utbildningsplan även för den senare.

Ansök här!

För inspiration, läs gärna om vad tidigare stipendiater hittat på.

Ansökan är öppen 15 december 2023 till 19 januari 2024.

Välbesökt webinarie om lantbruksjournalistik

Den 22 november anordnade FSLJ ett webinarie om hur man kan bevaka lantbruket. Runt ett 40 medlemmar och icke medlemmar anslöt till lunchmötet.

Årets lantbruksjournalist Helena Wennström ledde samtalet mellan Sara Arvidsson, chefredaktör Fagersta-Posten, Anette Gustawson, mjölkbonde och Cecilia Persson, journalist på ATL och Lantmannen.
Sara Arvidsson från Fagersta-Posten fick bland annat berätta om utmaningarna med att skriva om Afrikansk svinpest som upptäcktes i Fagersta i höstas.

– Vi visste ju inte vad det var för sjukdom. Vi gjorde allt från att livesända ministerbesök, haffade SVA i vägrenen och pratade med berörda.
Hon tyckte det var väldigt svårt att få kontakt med SVA och Jordbruksverket som hänvisade till presskonferenser sent på dagen.
– Det lättaste var att hitta berörda som ville pratade med oss, säger hon.

För Cecilia Persson på ATL var situationen en annan.
– Vi blev chockade men kände såklart till afrikansk svinpest sedan tidigare då vi följt frågan under många år. Vi kände att vi ville vara bäst i bevakningen och gjorde podd, skickade ut pushnotiser och extra nyhetsbrev, säger hon.

En som figurerat en del i media är mjölkbonden Anette Gustawsson. I somras fick hon nog och sa att hon inte ville vara med när tidningarna skrev om att det kunde bli en torka likt den 2018.

– Ställer man upp i en tidning så hör en annan tidning av sig. Det tar ganska lång tid att bli intervjuad, ibland flera timmar. Ibland känns det som det framstår som vi gnäller hela tiden. Många artiklar handlar om kärlek till kor och traktorer men det är inte så många som skriver om vad vi gör egentligen. Som att jag producerar 14 000 mjölkglas om dagen, säger hon.

Sara Arvidsson har fått upp ögonen för lantbruksfrågorna:
– Näringslivsfrågor är väldigt hett. Vi skriver ofta om nystartade företag istället för lantbrukare som hållit på i generationer. Vi kanske inte bara ska rapportera om torka men det handlar om att bygga upp kontakter i branschen.

Vill du höra mer om samtalet? Se hela webinariet på Youtube!

Tips från Cecilia Persson om du vill bli bättre på att bevaka lantbruksfrågor:

  • Bonden i skolan är en bra sajt att börja med för att lära sig mer: www.bondeniskolan.se
  • Prata med jourhavande veterinär som kan svara på mycket frågor.
  • Infojouren på Jordbruksverket är bra.
  • Följ lantbrukare på Instagram.
  • Siren nyhetsbyrå kan ha en fördröjning – se till att dubbelkolla uppgifterna där.

Vårt tips från FSLJ är att du hemskt gärna får höra av dig till någon i styrelsen om du behöver tips och råd kring lantbruksfrågor. Kan vi inte svara själva så har vi ett stort kontaktnät både i Sverige och utomlands.

Stipendieberättelse från Gunilla Ander

Gunilla Ander från Land Lantbruk beviljas 8 000 kronor ur Ivar Petersons stipendiefond 2023 för att åka på studieresa till Bryssel för att bland annat fortbilda sig om EU:s gröna giv. Här är hennes rapport från studieresan:

EUs Gröna Giv får stor påverkan på svenskt jord-och skogsbruk. Detta vet alla som har följt lantbruksmediers rapportering om EU-kommissionens färdplan mot klimatneutralitet och en strängare miljölagstiftning.

Men hur påverkas de gröna näringarna i andra EU-länder där geografiska och klimatmässiga betingelser är annorlunda? Om detta fick jag veta mer under en studieresa till Bryssel i mars då den Gröna given stod på jordbruksrådets agenda, och då ministrarna diskuterade skärpta utsläppskrav på animalieproduktionen.

Att varje EU-land har sina speciella svårigheter att genomföra den Gröna given var en bild som bekräftades när jag under Brysselbesöket fick möjlighet att intervjua företrädare för sju länders lantbruksorganisationer. Detta är några slutsatser jag drog:
• Att en betydande del av ländernas livsmedelsproduktion kan slås ut och att vissa sektorer riskerar att drabbas särskilt hårt.
• Detta beror dels på Den Gröna givens avsikt att snabbt minska användningen av kemiska växtskyddsmedel och gödningsmedel.
• Men ett starkt bidragande skäl är också att EU-kommissionens plan i flera fall rimmar illa med den politik för säkrad livsmedelsförsörjning som länderna själva sedan länge bedrivit.

Matthias Gröger Österrikes jordbrukskammare i Bryssel. Foto: Gunilla Ander

De sju bondeorganisationer vittnade om sina försök att övertyga EU-kommissionen om att ”one size does not fit all”. Och i likhet med LRF pekade de ut den kommande förordningen om restaurering av natur som ett av de största hoten mot matproduktionen. Här är två exempel på detta:
• Alpnationen Österrike, som till nästan två tredjedelar består av berg, kommer att möta stora problem att återskapa våtmarker i de dalgångar som efter andra världskriget dikades ut för att underlätta för odling och ett modernt jordbruk. Det berättade Matthias Gröger på Österrikes jordbrukskammare, som är medlem i Copa-Cogeca.
• Tyskland riskerar att tappa drygt 400 000 hektar produktiv mark om förslagen om införande av obligatoriska buffertzoner och andra landskapselement beslutas i linje med kommissionens förslag, enligt Florian Dalstein i tyska bondeförbundet DBV.

Under tre dagar 20-22 mars, intervjuade jag alltså företrädare för sju EU-länders bondeorganisationer: Österrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Irland, Spanien och Finland. Samtliga är medlemmar i EU-lantbrukets Brysselbaserade samarbetsorganisation Copa-Cogeca.

Stipendiet från Ivar Petersons fond täckte en stor del av finansieringen av studieresan. Ett konkret omedelbart resultat blev ett större reportage om EUs Gröna giv som jag skrev ihop med Kristina Hansén och som publicerades 9 juni, i nr 24 av Land Lantbruk.
När jag skriver denna rapport är jag inte längre fast anställd på Land Lantbruk, men frilansar som journalist inom samma bevakningsområde och har fortsatt professionell nytta av kunskaperna om den Gröna givens effekter på jord- och skogsbruk.

Gunilla Ander

Sök medel ur Ivar Petersons stipendiefond 2024. Ansökan öppnar i december.