Kategoriarkiv: Okategoriserade

Anna fick nya vänner tack vare Young Leader

FSLJ-medlemmen Anna Falk berättar om utmärkelsen Young Leader och redan till Calgary i Kanada sommaren 2023. 

”Det blev två intensiva veckor fyllda med ny kunskap, nya insikter och många nya kontakter och vänner. Som Young Leader deltar man i en Boot Camp under några dagar strax innan den stora kongressen. Totalt var vi tio Young Leader-deltagare och tio Master Class-deltagare som under två dagar lyssnade och diskuterade olika frågor inom lantbruksjournalistiken. Workshops varvades med föreläsningar och alla deltagare delade med sig, på ett väldigt öppet sätt, kring utmaningar och möjligheter från de olika länderna. 

I gruppen blev det snabbt väldigt tydligt att vi har extremt olika förutsättningar att bedriva vårt arbete, beroende på om man kommer från till exempel Bangladesh eller Europa. Men målet är oftast samma. 

Under Boot Campen åkte vi ut på flera studiebesök. Vi fick bland annat lära oss om hur regionen utvecklats tack vare bevattning. Calgary och lantbruket är helt beroende av vattnet som hämtas från bergsområdet i väst som ligger drygt 100 mil bort. Frågan om vatten är precis som här hemma ett hett ämne och många lantbrukare upplever att de känner av klimatförändringar i en större grad nu än tidigare. 

2023 års Young leaders och Master Class-deltagare i Calgary, Kanada.   

Det kanadensiska lantbruket är, för en europé som mig, väldigt likt det amerikanska bortsätt från strängare klimat i de norra delarna. Men stort är större! Det är rationellt och industriellt. Sen finns det annat också. 

Under en och samma dag besökte vi en feedlot med 5 000 djur och en liten, ekologisk trädgårdsodlare med 15 hektar som specialiserat sin odling mot fruktvin. Det uppstod såklart en del intressanta diskussioner om djurvälfärd och produktionssätt under resan. Under ett besök hos en spannmålsproducent använde han sig av ett, enligt honom, välkänt uttryck ”It pays to spray” då han resonerade kring tidpunkt för bekämpning i spannmålen. Där och då lät det drastiskt men när han senare ställde det mot EU:s hållning där man enligt honom betalar producenterna för att få lägre produktion, blev kontrasterna än tydligare. 

Ett av studiebesöken gick till Red Shed Malting. Ett mälteri som specialiserat sin produktion mot mikrobryggerier.

Att delta på en resa som arrangeras av den lokala föreningen är guld värt. Man får träffa guldkorn och besöka platser som man som turist inte haft lika lätt att hitta. En av de kvällarna jag minns tillbaka på med extra värme är då vi gjorde ett stopp vid en damm belägen i Brooks, Alberta. Brooks är ett område med många nötköttsproducenter och packerier för kött. De som arbetar i packerierna är ofta invandrare vilket lett till kommunens slogan ”The city of 100 hello”. Under kvällen bjöds vi på grillbuffé samtidigt som kommunpolitiker, invånare, lantbrukare och andra företagare berättade om hur de arbetade med integrering. Det blev en fantastisk kväll med oförglömlig gästvänlighet.”

Anna Falk

Vill du bli Young Leader i Schweiz i sommar? Ansök här.

Kallelse årsmöte 19 mars

Årsmöte blir tisdagen den 19 mars klockan 17.15 till cirka 19.30.

Du kan delta på plats på LRF Media i Stockholm, på Hushållningssällskapets kontor i Borgeby i Skåne eller digitalt. Anmäl dig senast den 16 mars till foreningen.fslj@gmail.com och skriv om du ska vara på plats eller via Teams.

Adresser:
Stockholm: LRF Media, Franzéngatan 1B, Stockholm
Skåne: Gula villan, Borgeby Slottsväg 11, Bjärred

Inom kort presenterar vi en intressant gäst. Efter årsmötesförhandlingarna avslöjar vi vem som blir Årets Lantbruksjournalist 2024. 

Det bjuds på lättare förtäring efteråt om ni är på plats i Stockholm eller Skåne. 

Motioner lämnas senast den 29 februari till
foreningen.fslj@gmail.com.

Bli Young Leader 2024

IFAJ har nu öppnat ansökningarna för Young Leader i samband med kongressen i Schweiz i sommar.

Tio journalister och kommunikatörer som är under 36 år kommer att väljas ut av en internationell jury för att gå en exklusiv ledarskapsutbildning samt delta i IFAJ kongress i Schweiz den 14-18 augusti 2024. Stipendiaterna kommer dagarna innan kongressen startar att delta i en boot camp med gårdsbesök, utbildning och nätverkande. Stipendiet täcker alla kostnader för deltagandet. Du kan också ansöka om ett resebidrag från FSLJ. 

Tänk på att det är en internationell jury som väljer ut vem som blir en Young Leader så glöm inte skryta över dina meriter. Hör gärna av dig till oss i styrelsen om du vill få feedback på din ansökan.

Ansök om Young leader här.

Läs mer om kongressen.

Sök senast den 15 februari 2024.
Lycka till!

Ansök om stipendie ur ivar petersons stipendiefond

Gunilla Ander från Land Lantbruk beviljades 8000 kronor ur Ivar Petersons stipendiefond 2023 för att åka på studieresa till Bryssel och fortbilda sig om EU:s gröna giv. Foto: Gunilla Ander

Ivar Petersons stipendiefond ger medel till utbildning för publicistisk verksamhet inom skog- och lantbrukLängtar du efter att fördjupa dig i något område inom lantbruksjournalistiken?  Ivar Petersons stipendiefond ger medel till utbildning för publicistisk verksamhet inom skogs- och lantbruk.

Varje år delas cirka 30 000 kronor ut till en eller flera sökande. Stipendiet kan användas för kurser eller fördjupning i form av till exempel studieresa. Tänk på att det måste finnas en tydlig utbildningsplan även för den senare.

Ansök här!

För inspiration, läs gärna om vad tidigare stipendiater hittat på.

Ansökan är öppen 15 december 2023 till 19 januari 2024.

Välbesökt webinarie om lantbruksjournalistik

Den 22 november anordnade FSLJ ett webinarie om hur man kan bevaka lantbruket. Runt ett 40 medlemmar och icke medlemmar anslöt till lunchmötet.

Årets lantbruksjournalist Helena Wennström ledde samtalet mellan Sara Arvidsson, chefredaktör Fagersta-Posten, Anette Gustawson, mjölkbonde och Cecilia Persson, journalist på ATL och Lantmannen.
Sara Arvidsson från Fagersta-Posten fick bland annat berätta om utmaningarna med att skriva om Afrikansk svinpest som upptäcktes i Fagersta i höstas.

– Vi visste ju inte vad det var för sjukdom. Vi gjorde allt från att livesända ministerbesök, haffade SVA i vägrenen och pratade med berörda.
Hon tyckte det var väldigt svårt att få kontakt med SVA och Jordbruksverket som hänvisade till presskonferenser sent på dagen.
– Det lättaste var att hitta berörda som ville pratade med oss, säger hon.

För Cecilia Persson på ATL var situationen en annan.
– Vi blev chockade men kände såklart till afrikansk svinpest sedan tidigare då vi följt frågan under många år. Vi kände att vi ville vara bäst i bevakningen och gjorde podd, skickade ut pushnotiser och extra nyhetsbrev, säger hon.

En som figurerat en del i media är mjölkbonden Anette Gustawsson. I somras fick hon nog och sa att hon inte ville vara med när tidningarna skrev om att det kunde bli en torka likt den 2018.

– Ställer man upp i en tidning så hör en annan tidning av sig. Det tar ganska lång tid att bli intervjuad, ibland flera timmar. Ibland känns det som det framstår som vi gnäller hela tiden. Många artiklar handlar om kärlek till kor och traktorer men det är inte så många som skriver om vad vi gör egentligen. Som att jag producerar 14 000 mjölkglas om dagen, säger hon.

Sara Arvidsson har fått upp ögonen för lantbruksfrågorna:
– Näringslivsfrågor är väldigt hett. Vi skriver ofta om nystartade företag istället för lantbrukare som hållit på i generationer. Vi kanske inte bara ska rapportera om torka men det handlar om att bygga upp kontakter i branschen.

Vill du höra mer om samtalet? Se hela webinariet på Youtube!

Tips från Cecilia Persson om du vill bli bättre på att bevaka lantbruksfrågor:

  • Bonden i skolan är en bra sajt att börja med för att lära sig mer: www.bondeniskolan.se
  • Prata med jourhavande veterinär som kan svara på mycket frågor.
  • Infojouren på Jordbruksverket är bra.
  • Följ lantbrukare på Instagram.
  • Siren nyhetsbyrå kan ha en fördröjning – se till att dubbelkolla uppgifterna där.

Vårt tips från FSLJ är att du hemskt gärna får höra av dig till någon i styrelsen om du behöver tips och råd kring lantbruksfrågor. Kan vi inte svara själva så har vi ett stort kontaktnät både i Sverige och utomlands.

Stipendieberättelse från Gunilla Ander

Gunilla Ander från Land Lantbruk beviljas 8 000 kronor ur Ivar Petersons stipendiefond 2023 för att åka på studieresa till Bryssel för att bland annat fortbilda sig om EU:s gröna giv. Här är hennes rapport från studieresan:

EUs Gröna Giv får stor påverkan på svenskt jord-och skogsbruk. Detta vet alla som har följt lantbruksmediers rapportering om EU-kommissionens färdplan mot klimatneutralitet och en strängare miljölagstiftning.

Men hur påverkas de gröna näringarna i andra EU-länder där geografiska och klimatmässiga betingelser är annorlunda? Om detta fick jag veta mer under en studieresa till Bryssel i mars då den Gröna given stod på jordbruksrådets agenda, och då ministrarna diskuterade skärpta utsläppskrav på animalieproduktionen.

Att varje EU-land har sina speciella svårigheter att genomföra den Gröna given var en bild som bekräftades när jag under Brysselbesöket fick möjlighet att intervjua företrädare för sju länders lantbruksorganisationer. Detta är några slutsatser jag drog:
• Att en betydande del av ländernas livsmedelsproduktion kan slås ut och att vissa sektorer riskerar att drabbas särskilt hårt.
• Detta beror dels på Den Gröna givens avsikt att snabbt minska användningen av kemiska växtskyddsmedel och gödningsmedel.
• Men ett starkt bidragande skäl är också att EU-kommissionens plan i flera fall rimmar illa med den politik för säkrad livsmedelsförsörjning som länderna själva sedan länge bedrivit.

Matthias Gröger Österrikes jordbrukskammare i Bryssel. Foto: Gunilla Ander

De sju bondeorganisationer vittnade om sina försök att övertyga EU-kommissionen om att ”one size does not fit all”. Och i likhet med LRF pekade de ut den kommande förordningen om restaurering av natur som ett av de största hoten mot matproduktionen. Här är två exempel på detta:
• Alpnationen Österrike, som till nästan två tredjedelar består av berg, kommer att möta stora problem att återskapa våtmarker i de dalgångar som efter andra världskriget dikades ut för att underlätta för odling och ett modernt jordbruk. Det berättade Matthias Gröger på Österrikes jordbrukskammare, som är medlem i Copa-Cogeca.
• Tyskland riskerar att tappa drygt 400 000 hektar produktiv mark om förslagen om införande av obligatoriska buffertzoner och andra landskapselement beslutas i linje med kommissionens förslag, enligt Florian Dalstein i tyska bondeförbundet DBV.

Under tre dagar 20-22 mars, intervjuade jag alltså företrädare för sju EU-länders bondeorganisationer: Österrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Irland, Spanien och Finland. Samtliga är medlemmar i EU-lantbrukets Brysselbaserade samarbetsorganisation Copa-Cogeca.

Stipendiet från Ivar Petersons fond täckte en stor del av finansieringen av studieresan. Ett konkret omedelbart resultat blev ett större reportage om EUs Gröna giv som jag skrev ihop med Kristina Hansén och som publicerades 9 juni, i nr 24 av Land Lantbruk.
När jag skriver denna rapport är jag inte längre fast anställd på Land Lantbruk, men frilansar som journalist inom samma bevakningsområde och har fortsatt professionell nytta av kunskaperna om den Gröna givens effekter på jord- och skogsbruk.

Gunilla Ander

Sök medel ur Ivar Petersons stipendiefond 2024. Ansökan öppnar i december.

Håkans rapport från kongressen i kanada

Den 27 juni till den 3 juli var det dags för IFAJ:s årliga kongress som i år var i Kanada. Vår medlem Håkan Tegenrot fick representera FSLJ under kongressen och här kan du läsa om hans upplevelse:

Efter en vecka i provinsen Alberta i Kanada med deltagande i IFAJ:s kongress, kan intrycken summeras. Värdlandet, med Canadian Farm Writers Federation (CFWF) som arrangör, ordnade bästa tänkbara förutsättningar för deltagarna. Två mötesdagar genomfördes i Calgary, resterande dagar spenderades på Olds College of Agriculture & Technology, en timmes resa norr om Calgary. Under dagarna i Olds anordnades flertalet studiebesök och samtidigt bjöds på seminarier i olika former. Arrangemanget spände över många olika inriktningar inom jordbruket, samtidigt som seminarierna också beskrev bland annat ursprungsbefolkningens kamp för rätten till mark, samt tips för professionell journalistik.

Under de inledande kongressdagarna behandlades frågor av allmän karaktär för IFAJ. Den hetaste frågan som kom upp rörde årsavgiften. En höjning i linje med den globala inflationen med EUR 0,50 per medlem och år, föranledde en hel del motstånd från bland annat flera EU-länder. De menade att i de nationella föreningarna är intresset för internationellt deltagande svagt och att höjda avgifter riskerar att reducera medlemsantalet. Flertalet länder var dock för en höjning och summerade att det internationella nätverket och möjligheten till studieresor som IFAJ ger, är oumbärligt för många av IFAJ:s medlemmar. En positiv nyhet från kongressen var att Indien röstades in som nytt medlemsland.

Ledningen för IFAJ tillsammans med Indiens representant

Odling av Canola
De studiebesök jag deltog i fokuserade på odling. Vårraps och vårrybs som i Kanada kallas Canola (Canada Oil Low Acid – Canola) är en stor och viktig gröda. Skörden i Kanada uppgår normalt till 20 miljoner ton, varav knappt hälften exporteras som frö. Exporten från Alberta sker via järnväg till kusten för utlastning till fartyg i Vancouver, med Japan och Kina som viktiga marknader. Odlingssäsongen i Alberta är 90 dagar, varför såtidpunkten är oerhört viktig för att skörden ska kunna ske innan frosten kommer. Reducerad jordbearbetning är vanligt för att bevara markfukt, men innebär också ökat behov av växtskyddsmedel. På en farm vi besökte med odling av 1 500 hektar, effektiviseras växtskyddsarbetet med hjälp av helikopter. 

Wade McAllister på Antler Valley Farm
Försöksodling av 60 nya maltkornssorter vid Olds College

Odling av maltkorn
Ett av de andra studiebesöken gjordes på farmen Hamill om 850 hektar, där maltkorn odlas till det egna gårdsmälteriet. Farmen är också involverad i lokala bryggerier för att hela kedjan från fält till öl ska vara spårbar och komplett. Hantverksöl är en uppåtgående trend i Kanada och vid Olds College finns inte bara försöksodlingar med många nya maltkornssorter, utan även en utbildning i öltillverkning, med ett eget lokalt bryggeri.

Erfarenheter från kongressen
Vid de många luncher och middagar som ordnades under kongressen fanns också stor möjlighet till nätverkande. Där diskuterades de olika studiebesöken som var många till antalet, med ett flertal olika inriktningar. De olika ländernas förutsättningar för journalistiskt arbete inom jordbrukssektorn var också ett diskussionsämne. Det flöde av information som västvärlden erbjuder är inte åtkomligt för alla. Bland annat i Indien är det mobiltelefonerna som är grunden för att nå ut med information, i Afrika är radiosändningar det viktiga. 

Som svensk deltagare vid kongressen kan summeras att det nätverk och de kontakter man får är oerhört givande. Organisationen erbjuder också många möjligheter till kunskapsutbyte. För de nationella föreningarna är det viktigt att tänka på att inom IFAJ finns en vid kunskap inom jordbruksjournalistiken som kan användas vid olika seminarier och webinarier, för att utbyta erfarenheter. Ta till vara på detta!  

Grillbuffé i det gröna på Olds College

Besök till Banff och Lake Louise i Rocky Mountains
Efter kongressen fanns utrymme för mig att också delta i en utflykt till Rocky Mountain, med de mer kända orterna Banff och Lake Louise. Ett spännande och vackert landskap, som i och för sig bjöd på kyligt väder, men blev ändå en bra avrundning på kongressveckan.

För FSLJ, juli 2023
Håkan Tegenrot


Vill du representera FSLJ i Kanada?

Ingen i FSLJ:s styrelse har i år möjlighet att åka till IFAJ:s kongress i Kanada den 27 juni till 3 juli. Sverige har rätt att ha två ombud vid kongressen och vi erbjuder därför någon av våra medlemmar att åka för föreningens räkning. FSLJ står för kongressavgiften med del i dubbelrum. Du betalar själv för resa och övriga omkostnader.

Låter det intressant? Skriv en ansökan om varför just du vill representera FSLJ i Kanada. Vi behöver ditt svar senast fredag 14 april! Mejla på foreningen.fslj@gmail.com.

Läs mer om kongressen på IFAJ Canada 2023.

Ann Richardsson valdes in i styrelsen

Vi årsmötet valdes Ann Richardsson in som suppleant i styrelsen.

Ann Richardsson är redaktör för Viola, affärstidningen för trädgårdsföretagare sedan drygt tio år tillbaka. Hon är utbildad journalist och har lång erfarenhet från dagstidningar. Innan Viola arbetade Ann på Helsingborgs Dagblad som lokalredaktör och där skrev hon en hel del om trädgård. Hon har även arbetat vid ett flertal andra dagstidningar i Skåne och Småland. Det stora intresset för trädgård gjorde att hon 2008–2011 utbildade sig till trädgårdsingenjör vid SLU i Alnarp och förutom att hon är redaktör för Viola är hon även redaktör för två andra branschtidningar inom
trädgård – Tidskriften Landskap och Viola Butik.

I samband med årsmötet avgick Camilla Olsson och Mari Nälsén.

Ni kan läsa om hela styrelsen här.

Helena Wennström är årets lantbruksjournalist 2023

Årets lantbruksjournalist 2023 är Helena Wennström, journalist på Ystads Allehanda. Utmärkelsen delades ut på Föreningen Skogs- och Lantbruksjournalisters (FSLJ) årsmöte på tisdagskvällen.
– Jag är jätteglad och stolt över att få utmärkelsen. Det är särskilt hedrande att bli utsedd nu när jag jobbar på en lokaltidning, säger Helena Wennström.

Helena Wennström har i över 20 år ägnat sig åt lantbruksjournalistik, bland annat har hon haft chefsposter på ATL och varit redaktör för Hushållningssällskapens tidning Gröna Affärer. Denna erfarenhet och kompetens har hon tagit med sig till Ystads Allehanda där hon har bidragit både till att vässa nyhetsbevakningen beträffande de gröna näringarna och till ökad kännedom i läsekretsen om lantbrukets frågor och livsmedelsproduktion i stort.

– Ystads Allehanda verkar i en bygd där jordbruket och besöksnäringen är viktiga. Då känns det extra bra att kunna använda mina kunskaper från alla år som lantbruksjournalist för att lyfta fram lantbrukarnas vardag och hur maten blir till, säger Helena Wennström.

Ystads Allehanda har det senaste året gjort en särskild satsning på att lyfta fram hur maten kommer till. I en stort uppslagen och uppmärksammad artikelserie har läsarna fått följa en lantbrukare under ett helt år. En gång i månaden besökte Helena en lantbrukare som fick berätta om sina arbetsuppgifter vid de olika tidpunkterna. Detta gav läsarna en jordnära inblick i bondens vardag och kunskap om varifrån maten kommer och under vilka villkor den produceras. Serien Bondens år speglar årstidernas gång, dagliga improvisationer i arbetet, långsiktig planering, nedärvda kunskaper och modern teknik och finansanalys.

– Vi vill att lantbrukets viktiga frågor ska spridas till fler människor. Helenas arbete är ett väldigt bra exempel på hur man på ett enkelt sätt kan berätta om svensk livsmedelsproduktion så att alla förstår. Det är viktiga frågor som rör varenda konsument i Sverige. Jag hoppas att Helenas arbete kan inspirera andra lokaltidningsjournalister att skriva mer om de gröna näringarna, säger Melissa Dahlqvist som är ordförande i FSLJ.

Årets Lantbruksjournalist har delats ut av FSLJ sedan 2021 för att lyfta fram vikten av en kvalificerad bevakning av de gröna näringarna. Föreningen FSLJ – bildades på 50-talet i en tid då livsmedelsförsörjningen i Europa stod i fokus efter andra världskrigets slut.

Föreningen har som syfte att främja samhörigheten mellan medlemmarna, verka för fackutbildning, att förbättra pressens i allmänhet och lantbruksjournalistikens i synnerhet, arbetsmöjligheter, att verka för nordiskt och internationellt journalistiskt samarbete, samt att främja kontakten mellan de gröna näringarna och pressen. Föreningen förvaltar även Ivar Petersons stipendiefond som varje år beviljar medel till fortbildning inom publicistisk verksamhet i de gröna näringarna.

Här är hela motiveringen till Årets Lantbruksjournalist 2023:

”Årets lantbruksjournalist är en person som har ägnat sig åt lantbruksjournalistik i över 20 år, både inom fackpress och dagspress. Med sin långa erfarenhet av att bevaka branschen har hon gång på gång bidragit till att ge sina lokaltidningsläsare ny kunskap om det svenska jordbruket. Bland annat har hon levererat lite tyngre nyheter som att stora ekoproducenter återgår till konventionell drift och att fjolårets svenska sockerbetsskörd skulle sändas till Danmark. I serien Bondens år har hon följt en lantbrukare under ett helt år där läsarna fått följa årstidernas gång och vilka utmaningar dagens lantbrukare står inför. Viktigast av allt berättar årets lantbruksjournalist också var maten kommer ifrån, i en orolig tid då frågan om den nationella självförsörjningsgraden är allt viktigare.”

Årets Lantbruksjournalist får förutom blommor och diplom även en prissumma på 3 000 kronor.