Mjölkkor på en flotte i Rotterdams hamn och bison, uroxar och exmoorponnyer som betar där det tidigare odlats fodermajs. Det fick journalisten och FSLJ-medlemmen Maja Aase studera under sin stipendieresa i Nederländerna.

Min stipendieresa till Nederländerna i höstas var en studie i återvildning och urban mjölkproduktion – och det helas var modernt, lärorikt och inspirerande.

I Europas största hamn står 40 kor och äter foder, mitt ute på vattnet. Mjölkgården i Rotterdam heter Floating Farm, står på en flotte med tak och är tänkt som en uppvisning i att tänka nytt kring riktigt lokal matproduktion. Flotten har allt en ko behöver: foder, mjölkrobotar och gödselplatta och några meter bort på land finns en liten beteshage för att skapa omväxling.

Enligt Floating Farm är inte alla djurvänner helt förtjusta i trängseln ombord på flotten för korna, alla av rasen Meuse-Rhine-Issel. Men projektet fortgår, med solpaneler, insamling av regnvatten, en butik för mejeriprodukter och nyfikna besökare, som även vill kolla på de vertikala odlingarna av olika sorters groddar på bottenvåningen.

Floating Farm är också ett resultat av klimatkrisen, med hotande översvämningar och stigande vattennivåer i Nederländerna. Och just nu pågår ett sidoprojekt för att tillverka möbler av hårt sammanpressad kogödsel – ett par kuber finns uppställning intill mjölkgårdens sommarservering och påminner om betong.

Klimatförändringarna ligger också bakom att myndigheter och naturorganisationer i provinsen Noord-Brabant i södra Nederländerna inledde ett större och långsiktigt samarbete hösten 2013. Syftet? Att återställa åkermarker till betesområden för bison, uroxar och exmoorponnyer.

Återvildningen, rewilding på engelska, har gått snabbt, efter att bönder i trakten valt att lägga ner arbetet och sålt dussintals hektar mark, som sedan restaurerats och återställts till provinsens största naturreservat.

Besökare, till fots eller cykel, kommer nära uroxarna och ponnyerna, flocken av bison är mer skygg och svår att få syn på, bortom elstängslen, som inhängnar de rufsiga gärdena. Intresset för återvildning i Nederländerna är stort på grund av miljöförstöring och utsläppen av kväve och växthusgaser. Det omfattande jordbruket blir alltmer politiskt kontroversiellt när miljökraven ökar.

Det populistiska partiet Bondemedborgarrörelsen, BBB, gick också bakåt i parlamentsvalet i slutet av oktober, men har röststarka anhängare som slåss mot den så kallade ”klimathysterin”.

Urban och lokal matproduktion och ekologisk restaurering av jord och mark tillhör framtiden och Nederländerna ligger som synes i framkant.

Maja Aase