Alla inlägg av FSLJ

Therese är Årets Lantbruksjournalist 2026

Frilansjournalisten Therese Krojegård är Årets Lantbruksjournalist 2026. Hon prisas för sina gripande reportage om lantbrukare med fokus på social hållbarhet.

Therese Krojegård är uppvuxen på en mjölkgård på Öland, men bor sedan 14 år i Järvsö i Hälsingland. Hon arbetar som djurskötare på en gård och även som frilansjournalist med fokus på lantbruk. Tidigare har hon arbetat på Ölandsbladet, Barometern, Östgöta Correspondenten, TT Spektra, Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. Under året har hon utmärkt sig med flera starka reportage om lantbrukare, publicerade bland annat i ATL, Land Lantbruk och Lantmannen.

– Det känns smått overkligt, fint och hedrande. Jag blir glad och stolt. Jag ser det som ett erkännande av att mitt engagemang lyser igenom och att jag lyckats skapa förtroende i möten med lantbrukare och berätta om deras verklighet på ett sätt som är relevant och berör, säger hon om utmärkelsen. 

Reportagen har bland annat handlat om lantbrukare som drabbats av utbrändhet, om när en lantbruksfamilj förlorade ett barn i en traktorolycka, men även om hur unga hittar nya vägar in i branschen och om granskningar av arbetsmiljö.

– Med det här kvittot på att jag är på rätt väg vill jag fortsätta låta nyfikenheten visa vägen, lyssna in vad som engagerar och våga gå nära. Att skapa kontakt med lantbrukare på deras villkor är a och o, och att få ta deras tid i anspråk och besöka deras företag är inget jag tar för givet. Jag är tacksam om jag får fortsätta göra det. Att lyfta perspektiv på social hållbarhet och generationsskiften känns fortsatt angeläget.

– Therese är en skicklig journalist som visar hur viktigt det är med djup förankring och praktisk branschkunskap. Hon visar att det går att skapa ett förtroende som gör att hennes intervjupersoner vågar berätta om det som kanske inte alltid är helt enkelt, men där det finns mycket att vinna på att dela erfarenheter för alla. Det gör Therese till en sann förebild för alla svenska lantbruksjournalister, säger Anna Nilsson, som är ordförande i FSLJ.

Årets Lantbruksjournalist har delats ut av FSLJ sedan 2021 för att lyfta fram vikten av en kvalificerad bevakning av de gröna näringarna.

Här är motiveringen till Årets Lantbruksjournalist 2026:

“Med nyfikenhet, djup branschkunskap och stor respekt för lantbrukskåren skapar Årets lantbruksjournalist ett förtroende hos sina intervjupersoner att berätta om sitt allra innersta. Läsarna får följa med in i de tyngsta och svåraste ämnena som engagerar och berör. Med flera starka reportage publicerade under året banar hon väg för en journalistik där praktisk lantbrukserfarenhet förenas med ett finkänsligt berättande – ett föredöme för lantbruksjournalister.”

Årets Lantbruksjournalist får förutom blommor och diplom även en prissumma på 3 000 kronor.

Håll koll på nyheter och pressresor i Europa

ENAJ (European Network of Agricultural Journalists) utvecklar sin kommunikation för att göra information snabbare och mer tillgänglig för medlemmar i hela nätverket.

För att inte missa viktiga nyheter, pressresor och andra möjligheter uppmanas medlemmar att följa ENAJ:s centrala kanaler. Där publiceras löpande uppdateringar och nyhetsbrevet kommer också att fungera som en prioriterad kanal för viktiga utlysningar.

Följ gärna ENAJ här:
LinkedIn:
https://www.linkedin.com/company/european-network-of-agricultural-journalists/

Facebook:
https://www.facebook.com/ENAJournalists

Prenumerera på nyhetsbrevet: https://mailchi.mp/3b8fc53a20d6/wwwenajeu

Är du nästa Young Leader?

Är du lantbruksjournalist eller kommunikatör och under 36 år? Då tycker vi du ska ansöka om Young Leader-stipendium i samband med kongressen i Kroatien i höst!

Young Leader IFAJ är ett program för unga jordbruksjournalister och kommunikatörer som syftar till att utveckla deras ledarskap, kompetens och nätverk inom branschen. Programmet genomförs i samarbete mellan IFAJ och företaget Alltech och inkluderar vanligtvis en ledarskapsutbildning (Boot Camp) och deltagande i IFAJ:s kongress.

Stipendiet täcker alla kostnader för deltagandet. Det är också möjligt att ansöka om ett resebidrag från FSLJ.

Till dig som är intresserad av att söka: tänk på att det just är en internationell jury som väljer ut vilka som utses att bli Young Leader, så passa på att framhålla dina meriter och lyft fram varför just du är en värdig stipendiat.

Hör gärna av dig till oss i styrelsen om du vill få feedback på din ansökan.

Ansök här:
https://www.ifaj.org/our-programmes/young-leaders/

Snart stänger nomineringen till Årets Lantbruksjournalist

Det är nu bara några dagar kvar att nominera till Årets Lantbruksjournalist 2026, som Föreningen Skogs- och Lantbruksjournalister arrangerar för sjätte året i rad. Nomineringen är öppen till den 28 februari.

Passa på att nominera dig själv, en kollega eller någon annan i branschen som du vill lyfta lite extra.

Med nomineringen ska du skicka in en motivering till varför just den kandidaten förtjänar titeln Årets Lantbruksjournalist. Bifoga även länkar eller pdf med artiklar eller inslag från radio, tv, webb eller tryckta medier som underlag.

Mejla din nominering till foreningen.fslj@gmail.com senast den 28 februari. Vinnaren utses av FSLJ styrelse och presenteras på föreningens årsmöte den 16 mars.

FAKTA: Tidigare vinnare av priset:

2021 Göran Berglund 

2022 Gunilla Ander

2023 Helena Wennström

2024Malin Eborn 

2025 Camilla Olsson

Tv-producenter gästar årsmötet

Carl Johan Granqvist och Sara Staffare driver en gård i Bredsjö utanför Hällefors. De är två av bönderna som går att följa i TV-serien ”Svenska bönder” på Viaplay och TV3 i vår.

Särskilt inbjudna gäster till årsmötet är Christel Brandt och Sara Håkansson, producenterna bakom den nya TV-serien ”Svenska bönder”. Ta chansen att ställa frågor till dem kring formatet och höra om hur inspelningarna har gått till!

Årsmötet blir måndagen den 16 mars klockan 17.15 till cirka 19.30.

Delta på plats på Kung. Skogs- och Lantbruksakademien i Stockholm eller på Hushållningssällskapets kontor i Borgeby i Skåne eller digitalt. Anmäl dig senast den 11 mars till foreningen.fslj@gmail.com. Ange om du ska vara på plats eller via Teams och om du vill ha förtäring.

Adresser:
Stockholm: KSLA, Drottninggatan 95 B.
Skåne: Gula villan, Borgeby Slottsväg 11, Bjärred.

Efter årsmötesförhandlingarna avslöjar vi vem som blir Årets Lantbruksjournalist 2026. Det finns därefter chans att mingla bland medlemmar då det bjuds på enklare förtäring efter årsmötet om ni deltar är på plats i Stockholm eller Skåne.

Motioner lämnas senast den 27 februari till foreningen.fslj@gmail.com.

Välkomna!

Dessa får stipendiepengar 2026

Årets utdelning från Ivar Petersons stipendiefond var 48 330 kronor som tre stipendiater nu får dela på.

Torbjörn Esping, journalist, kommunikatör och författare, tilldelas 15 000 kronor för en studieresa till Storbritannien med fokus på biocykliskt veganskt jordbruk. Genom studiebesök på två gårdar som bedriver ekologisk odling utan djur vill han fördjupa sin kunskap om möjligheterna och begränsningarna med djurfri växtodling. Syftet är att bidra med saklig kunskap till en ofta polariserad debatt om gödsel, animalieproduktion och framtidens lantbruk.

Anna Falk, kommunikatör vid Hushållningssällskapet Skåne/HIR Skåne, tilldelas 8 830 kronor för att delta i lantbruksmässan Cereals i England, som arrangeras på Diddly Squat Farm. Genom att studera hur rådgivning, kunskapsöverföring och lantbrukets villkor kommuniceras till olika målgrupper vill hon utveckla nya former för pedagogisk och engagerande kunskapsförmedling inom de gröna näringarna i Sverige.

Karl-Johan Fabó, frilansskribent, rådgivare och forskarassistent, tilldelas 24 500 kronor för en studieresa till Georgien med fokus på vinodling, klimatanpassning och genetisk mångfald. Genom fältstudier i flera av landets vinregioner och besök vid forskningsinstitutioner vill han hämta kunskap som kan stärka svensk vinodling och förmedlas vidare genom svensk fackpress och populärvetenskapliga sammanhang.

Kallelse årsmöte 16 mars

Årsmöte hålls i år måndagen den 16 mars klockan 17.15 till cirka 19.30 i Skåne, Stockholm eller digitalt.

Bild från årsmötet 2025 i Stockholm då Camilla Olsson på tidningarna Husdjur och Nötkött utsågs till Årets lantbruksjournalist.

Delta på plats på Kung. Skogs- och Lantbruksakademien i Stockholm eller på Hushållningssällskapets kontor i Borgeby i Skåne eller digitalt. Anmäl dig senast den 11 mars till foreningen.fslj@gmail.com. Ange om du ska vara på plats eller via Teams och om du vill ha förtäring.

Adresser:
Stockholm: KSLA, Drottninggatan 95 B.
Skåne: Gula villan, Borgeby Slottsväg 11, Bjärred.

Inom kort presenterar vi årets spännande gäst. Efter årsmötesförhandlingarna avslöjar vi vem som blir Årets Lantbruksjournalist 2026. Det bjuds sedan på lättare förtäring efteråt om ni deltar är på plats i Stockholm eller Skåne.

Motioner lämnas senast den 27 februari till foreningen.fslj@gmail.com.

Välkomna!

Vem blir årets lantbruksjournalist?

För sjätte året i rad utlyser Föreningen Skogs- och Lantbruksjournalister (FSLJ) tävlingen Årets Lantbruksjournalist. Nomineringen är öppen fram till den 28 februari. Du kan nominera dig själv, en kollega eller någon annan i branschen som du vill lyfta lite extra.

Skogs- och lantbruket rymmer flera av de allra viktigaste frågorna i samhället just nu. Journalistiken spelar en avgörande roll i att synliggöra både utmaningar och möjligheter inom de gröna näringarna i Sverige. Genom utmärkelsen vill FSLJ uppmärksamma och hylla goda exempel som kan inspirera till ännu bättre bevakning av skogs- och lantbruksfrågor i Sverige. 

Förra året blev Camilla Olsson, journalist på tidningarna Husdjur och tidningen Nötkött, vald till åretsLantbruksjournalist 2025. 

Vem tycker du ska bära titeln i år?

Nomineringen är öppen mellan 3–28 februari via mejl till: foreningen.fslj@gmail.com.

Med nomineringen ska du skicka in en motivering till varför just den kandidaten är Årets Lantbruksjournalist. Skicka även med länkar eller pdf:er med artiklar eller inslag från radio, tv, webb eller tryckta medier som underlag.

Vinnaren utses av FSLJ:s styrelse och tillkännages på föreningens årsmöte den 16 mars 2026. Förutom äran får vinnaren även en prissumma om 3 000 kronor.

FAKTA: Tidigare vinnare av priset:

2021 Göran Berglund 

2022 Gunilla Ander

2023 Helena Wennström

2024Malin Eborn 

2025 Camilla Olsson

IFAJ firar 70 år – Sverige var med från start

År 2026 blir ett jubileumsår för IFAJ, som då firar 70 år som internationell samlingspunkt för lantbruksjournalister och kommunikatörer världen över. Jubileet uppmärksammar både organisationens historia och dess framtid, med särskild betydelse även för Sverige, som var ett av de länder som var med och grundade organisationen.

IFAJ bildades 1956, drygt ett decennium efter andra världskrigets slut, av lantbruksjournalister från Sverige, Frankrike, Tyskland, Belgien och Österrike. Organisationen grundades formellt vid ett möte i Paris och höll sin första generalförsamling i Tyskland. Ambitionen var tydlig redan från början: att stärka samarbetet mellan jordbruksjournalister över nationsgränser och bidra till kunskap, förståelse och utveckling inom lantbruket.

Sedan dess har IFAJ vuxit till ett globalt nätverk och varit en stark röst för pressfrihet och fri tillgång till information. Under många år kunde endast organisationer från länder med fri press bli medlemmar. År 2015 ändrades stadgarna för att även kunna välkomna föreningar som aktivt verkar för pressfrihet i länder där medier är begränsade.

Under jubileumsåret 2026 planerar IFAJ en rad aktiviteter som samlar perspektiv från medlemsföreningar världen över, samtidigt som dagens och morgondagens utmaningar för jordbruket sätts i fokus. Jubileet blir därmed både ett tillfälle att blicka tillbaka på 70 år av internationellt samarbete och att se framåt.

Återvildning i Nederländerna

Mjölkkor på en flotte i Rotterdams hamn och bison, uroxar och exmoorponnyer som betar där det tidigare odlats fodermajs. Det fick journalisten och FSLJ-medlemmen Maja Aase studera under sin stipendieresa i Nederländerna.

Mjölkkor i Europas största hamn ligger i framkant för urban mjölkproduktion men är även kritiserat av djurrättsorganisationer.

Min stipendieresa till Nederländerna i höstas var en studie i återvildning och urban mjölkproduktion – och det helas var modernt, lärorikt och inspirerande.

I Europas största hamn står 40 kor och äter foder, mitt ute på vattnet. Mjölkgården i Rotterdam heter Floating Farm, står på en flotte med tak och är tänkt som en uppvisning i att tänka nytt kring riktigt lokal matproduktion. Flotten har allt en ko behöver: foder, mjölkrobotar och gödselplatta och några meter bort på land finns en liten beteshage för att skapa omväxling.

Enligt Floating Farm är inte alla djurvänner helt förtjusta i trängseln ombord på flotten för korna, alla av rasen Meuse-Rhine-Issel. Men projektet fortgår, med solpaneler, insamling av regnvatten, en butik för mejeriprodukter och nyfikna besökare, som även vill kolla på de vertikala odlingarna av olika sorters groddar på bottenvåningen.

Floating Farm är också ett resultat av klimatkrisen, med hotande översvämningar och stigande vattennivåer i Nederländerna. Och just nu pågår ett sidoprojekt för att tillverka möbler av hårt sammanpressad kogödsel – ett par kuber finns uppställning intill mjölkgårdens sommarservering och påminner om betong.

Sammanpressad kogödsel för möbeltillverkning som påminner om betong. Här är Romy He, kommunikationschef, Floating farms.

Klimatförändringarna ligger också bakom att myndigheter och naturorganisationer i provinsen Noord-Brabant i södra Nederländerna inledde ett större och långsiktigt samarbete hösten 2013. Syftet? Att återställa åkermarker till betesområden för bison, uroxar och exmoorponnyer.

Tidigare åkermark är nu betesmark för exmoorponnyer.

Återvildningen, rewilding på engelska, har gått snabbt, efter att bönder i trakten valt att lägga ner arbetet och sålt dussintals hektar mark, som sedan restaurerats och återställts till provinsens största naturreservat.

Intresset för rewilding är stort i Nederländerna kan Maja Aase konstatera.

Besökare, till fots eller cykel, kommer nära uroxarna och ponnyerna, flocken av bison är mer skygg och svår att få syn på, bortom elstängslen, som inhängnar de rufsiga gärdena. Intresset för återvildning i Nederländerna är stort på grund av miljöförstöring och utsläppen av kväve och växthusgaser. Det omfattande jordbruket blir alltmer politiskt kontroversiellt när miljökraven ökar.

Det populistiska partiet Bondemedborgarrörelsen, BBB, gick också bakåt i parlamentsvalet i slutet av oktober, men har röststarka anhängare som slåss mot den så kallade ”klimathysterin”.

Urban och lokal matproduktion och ekologisk restaurering av jord och mark tillhör framtiden och Nederländerna ligger som synes i framkant.

Maja Aase