Gunilla Ander från Land Lantbruk beviljas 8 000 kronor ur Ivar Petersons stipendiefond 2023 för att åka på studieresa till Bryssel för att bland annat fortbilda sig om EU:s gröna giv. Här är hennes rapport från studieresan:
EUs Gröna Giv får stor påverkan på svenskt jord-och skogsbruk. Detta vet alla som har följt lantbruksmediers rapportering om EU-kommissionens färdplan mot klimatneutralitet och en strängare miljölagstiftning.
Men hur påverkas de gröna näringarna i andra EU-länder där geografiska och klimatmässiga betingelser är annorlunda? Om detta fick jag veta mer under en studieresa till Bryssel i mars då den Gröna given stod på jordbruksrådets agenda, och då ministrarna diskuterade skärpta utsläppskrav på animalieproduktionen.
Att varje EU-land har sina speciella svårigheter att genomföra den Gröna given var en bild som bekräftades när jag under Brysselbesöket fick möjlighet att intervjua företrädare för sju länders lantbruksorganisationer. Detta är några slutsatser jag drog:
• Att en betydande del av ländernas livsmedelsproduktion kan slås ut och att vissa sektorer riskerar att drabbas särskilt hårt.
• Detta beror dels på Den Gröna givens avsikt att snabbt minska användningen av kemiska växtskyddsmedel och gödningsmedel.
• Men ett starkt bidragande skäl är också att EU-kommissionens plan i flera fall rimmar illa med den politik för säkrad livsmedelsförsörjning som länderna själva sedan länge bedrivit.
De sju bondeorganisationer vittnade om sina försök att övertyga EU-kommissionen om att ”one size does not fit all”. Och i likhet med LRF pekade de ut den kommande förordningen om restaurering av natur som ett av de största hoten mot matproduktionen. Här är två exempel på detta:
• Alpnationen Österrike, som till nästan två tredjedelar består av berg, kommer att möta stora problem att återskapa våtmarker i de dalgångar som efter andra världskriget dikades ut för att underlätta för odling och ett modernt jordbruk. Det berättade Matthias Gröger på Österrikes jordbrukskammare, som är medlem i Copa-Cogeca.
• Tyskland riskerar att tappa drygt 400 000 hektar produktiv mark om förslagen om införande av obligatoriska buffertzoner och andra landskapselement beslutas i linje med kommissionens förslag, enligt Florian Dalstein i tyska bondeförbundet DBV.
Under tre dagar 20-22 mars, intervjuade jag alltså företrädare för sju EU-länders bondeorganisationer: Österrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Irland, Spanien och Finland. Samtliga är medlemmar i EU-lantbrukets Brysselbaserade samarbetsorganisation Copa-Cogeca.
Stipendiet från Ivar Petersons fond täckte en stor del av finansieringen av studieresan. Ett konkret omedelbart resultat blev ett större reportage om EUs Gröna giv som jag skrev ihop med Kristina Hansén och som publicerades 9 juni, i nr 24 av Land Lantbruk.
När jag skriver denna rapport är jag inte längre fast anställd på Land Lantbruk, men frilansar som journalist inom samma bevakningsområde och har fortsatt professionell nytta av kunskaperna om den Gröna givens effekter på jord- och skogsbruk.
Gunilla Ander
Sök medel ur Ivar Petersons stipendiefond 2024. Ansökan öppnar i december.