Förra året vann Gunilla Ander från Land Lantbruk titeln Årets Lantbruksjournalist 2022. Vem vinner i år? För tredje året i rad utlyser Föreningen Skogs- och Lantbruksjournalister (FSLJ) tävlingen Årets Lantbruksjournalist. Nomineringen är öppen till den 12 mars.
Skogs- och lantbruket rymmer flera av de allra viktigaste frågorna i samhället just nu. Journalistiken är avgörande för att belysa problem, möjligheter och utmaningar inom de gröna näringarna i Sverige. FSLJ vill på detta sätt uppmärksamma och hylla goda exempel som kan inspirera till ännu bättre bevakning av skogs- och lantbruksfrågor i Sverige.
Nomineringar skickas senast den 12 mars via mejl till: foreningen.fslj@gmail.com. Med nomineringen ska följa en motivering till varför just den kandidaten är årets bästa lantbruksjournalist, samt länkar eller pdf:er med artiklar från eter, webb eller tryckta medier.
Vinnaren utses av FSLJ:s styrelse och tillkännages på föreningens årsmöte den 21 mars 2023. Förutom äran får vinnaren även en prissumma om 3 000 kronor.
För mer information, kontakta: Fredrik Stork tävlingsordförande samt vice ordförande i FSLJ 072-141 94 80 fredrik.stork@atl.nu
Gunilla Ander från Land Lantbruk beviljas 8 000 kronor ur Ivar Petersons stipendiefond 2023 för att åka på studieresa till Bryssel för att bland annat fortbilda sig om EU:s gröna giv.
Louise Carlsson Örning fick år 2022 ett stipendium på 7 569 kronor för att gå en kurs i poddradio vid Poppius. Hon beviljades medel eftersom hon skulle få bättre kunskap och konkreta verktyg i poddproduktion.
”När jag fick stipendium från FSLJ 2022 arbetade jag på Land Lantbruk där jag bland annat spelade in avsnitt till Lantbrukspodden.
Stipendiet fick jag för att gå en kurs i poddradio på Poppius journalistskola. Kursen var en heldagsutbildning med konkreta tips om hur man tekniskt gör en podd, vilka program man kan använda och hur man klipper på bästa sätt. Kursen gav mig en bra bakgrund, värdefullt utbyte med andra som arbetar med ljud, och smarta, praktiska tips som jag kunde ta med mig direkt in i mitt arbete på Land Lantbruk som driver Lantbrukspodden.
Inför valet 2022 gjorde vi på Land Lantbruk en serie med intervjuer med alla partiers landsbygdspolitiska talespersoner. Jag intervjuade bland annat Mattias Karlsson (SD) på hans gård i Norrhult och Magnus Oscarsson (KD) i riksdagens café. Att ha kunnat gå en kursdag innan serien drog igång var en bra förberedelse inför de inspelningarna. Nu har jag gått vidare till ett annat jobb, men kunskaperna från poddkursen och från arbetet med Lantbrukspodden tar jag med mig.”
Vill du studera jordbruket i Brasilien, delta på IFAJ:s kongress i Kanada i sommar eller gå en kurs i videojournalistik? Snart stänger ansökan till Ivar Petersons stipendiefond där vi delar ut medel till utbildning för publicistisk verksamhet inom skogs- och lantbruk.
Varje år delas cirka 30 000 kronor ut till en eller flera sökande. Stipendiet kan användas för kurser eller fördjupning i form av till exempel studieresa. Tänk på att det måste finnas en tydlig utbildningsplan även för den senare.
Ansökningstiden är förlängd till den 15 januari 2023.
IFAJ har nu öppnat ansökningarna för Young Leader i samband med kongressen i Kanada i sommar.
Tio journalister och kommunikatörer som är under 35 år kommer att väljas ut av en internationell jury för att gå en exklusiv ledarskapsutbildning samt delta i IFAJ kongress i Kanada 27 juni till 3 juli 2023. Stipendiaterna kommer dagarna innan kongressen startar att delta i en boot camp med gårdsbesök, utbildning och nätverkande. Stipendiet täcker alla kostnader för deltagandet.
Vår medlem Anna Karolina Eriksson beviljades medel från Ivar Petersons stipendiefond år 2021 för att studera blomsterodling i italienska San Remo.
Längtar du efter att fördjupa dig i något område inom lantbruksjournalistiken? Ivar Petersons stipendiefond ger medel till utbildning för publicistisk verksamhet inom skogs- och lantbruk.
Varje år delas cirka 30 000 kronor ut till en eller flera sökande. Stipendiet kan användas för kurser eller fördjupning i form av till exempel studieresa. Tänk på att det måste finnas en tydlig utbildningsplan även för den senare.
Ansökan är öppen 15 december 2022 till 13 januari 2023. Obs! Ansökningstiden är förlängd till den 15 januari 2023.
Anna Karolina Eriksson beviljas 9264 kronor från Ivar Petersons stipendiefond år 2021 för att studera blomsterodling i Italienska San Remo (med målet att kunna skriva mer kunnigt om blomsterodlingens premisser). På grund av pandemin genomförde hon resan hösten 2022. Här är hennes berättelse.
”Jag tillbringade fullspäckade fyra dagar i blomsterregionen San Remo och hann under min fullspäckade studieresa besöka flera odlare. Det handlar om snittblommor som produceras under vinterhalvåret för en global marknad. Odlingarna är gamla familjeföretag, där barnen tagit över föräldrarnas tidigare odlingar. Men till skillnad från förr – då det var nejlikor och rosor som gällde – så är det nu vinterblommorna ranunkler och anemoner som odlas i det unika klimatet mellan medelhavet och bergen.
Det här sker i hård konkurrens mot storproducenter av snittblommor i Holland samt Afrika och Sydamerika. Odlingar sker på friland samt i kallväxthus och olika tunnelanordningar med nät som skydd mot insekter.
Jag hann även med ett besök på den auktion som äger rum på den kända blomstermarknaden Mercato Dei Fiore. Priserna sätts dagligen, innan det som grossister köper går vidare till en inhemsk och global marknad.
Under min studieresa har jag avhandlat odlingstekniker, klimatfrågor så som transport, arbetsförhållanden, samt konkurrensfrågor i relation med Holland och andra länder.
Under mitt besök kom mycket överraskande nyheten om att Nobelstiftelsen i år inte tar emot den årliga blomstergåvan från San Remo, som årligen skänks till Nobelfestligheterna i Stockholm. En nyhet som skakade om traktens odlare, och som jag dessutom hann ta upp med stadens borgmästare.
Vid sidan av den omskakande nyheten fick jag nöjet att besöka stadens rosmakare Antonio Marchese som genetiskt arbetat fram den världsberömda Rosa Mystica som ursprungligen beställdes av Vatikanen. Fascinerande arbete – vars ”genetiska” innehåll dessutom är topphemligt!”
På besök bland rosorna hos rosmakaren Antonio Marchese.
Ulla Sundin Beck berättar om sin studieresa till fakulteten för skogsvetenskap vid SLU i Umeå. Ulla beviljades 11 200 kronor ur Ivar Petersons stipendiefond år 2020. Men på grund av pandemin sköts resan upp och genomfördes under våren 2022. Här får ni ta del av hennes resa och insikter.
”Jag har skrivit om skog i tretton år men har ingen bakgrund inom den sektorn överhuvudtaget. Allt jag nu vet om skog, inklusive skillnaden mellan tall och gran, skördare och skotare, är alltså relativt färska kunskaper.
Det tog inte lång tid som skogsfrilans innan jag stötte på de enorma datamängder som genereras i skogsbruket. Varifrån kom de? Och hur användes de? Det ville jag veta mer om, för där fanns en annan vit fläck i min kunskapsbank. Det var utgångspunkten för den stipendiansökan som beviljades före pandemin.
När jag till slut kunde besöka SLU i Umeå efter pandemin hade det gått lång tid och jag hade hunnit inse vissa svårigheter med att besöka datakällorna, databaserna, datatjänsterna. För vad kan man se och uppleva på plats? Ett gäng datorer?
Jag drog ner på ambitionsnivån. Nä, jag förstod att jag troligen inte klarade att gräva ner mig i Rikstaxens eventuella fel och misstag, eller Heurekas grundläggande påverkan på de stora bolagens planering, eller sitta med dataset och se olika utfall av den ena parametern eller den andra. Jag bokade i alla fall in träffar med personer som var viktiga i sammanhanget och såg till att få genomgångar på grundläggande nivå av de mest kunniga och ansvariga, något som jag inte riktigt hade gett mig själv tid till tidigare.
I det logiska steget före databaserna passade ett studiebesök på Svartbergets forskningsstation. Det visade just hur datamängderna samlades in i praktiken för olika ändamål, och jag fick också se ett anlagt skogsförsök, som förstås i sin tur kommer att ge mätuppgifter av olika slag.
Alla tillfrågade ställde snällt och generöst upp med sin dyrbara forskartid. För även om det finns en tredje uppgift är det tyvärr inte den som forskaren får anslag eller akademisk ”cred” för. Jag passade också på att slinka in på reguljära föreläsningar på studentnivå och besökte Skogforsks plantskola i Sävar utanför Umeå.
Sammantaget fylldes plötsligt en hel vecka i Umeå med studiebesök, föreläsningar och samtal med personer som svarade på frågor och tog sig tid att förklara. Jag fick därmed en större säkerhet när jag nästa gång skriver om sånt jag inte begriper men ändå försöker få läsarna att förstå. Det gör en viss skillnad att nu ha träffat de där personerna jag tidigare har telefonintervjuat, och att ha mött dem i den akademiska skogliga miljön som var ganska okänd för mig. Jag har också fått nya värdefulla kontakter och uppslag inför kommande tidningsjobb.
Det europeiska nätverket för lantbruksjournalister, ENAJ, har bjudit in sina medlemmar till en videotävling. Vi i FSLJ tycker så klart att det vore väldigt roligt att få in svenska bidrag!
Ämne: Kvinnligt jordbruksföretagande
Hur: Spela in ett inslag med din mobiltelefon. Inslaget ska vara mellan 1:30 och 2 minuter långt och vara inspelat på en gård i Sverige. Det kan vända sig både till lantbrukare och allmänheten och ska spegla kvinnor inom jordbruket. Det kan vara en kvinnlig företagare, handla om villkoren för kvinnliga bönder eller berätta om tjejer på väg in i lantbruket.
När: Varje medlem kan skicka in 1-2 bidrag som måste vara ENAJ till handa senast den 30 september. Skicka ditt bidra till info@enaj.eu med kopia till foreningen.fslj@gmail.com
Pssst! Vill du delta på en lågbudgetresa till Venedig den 30 september till 2 oktober och samtidigt representera FSLJ vid ENAJs årsmöte? Hör av dig till styrelsen på e-postadressen ovan!
Vår medlem Cecilia ”Cera” Persson som till vardags är journalist på ATL är utsedd Young Leader på kongressen i Danmark i juni.
Cera har jobbat på ATL sedan 2017 och skriver bland annat om ekonomi och djurhållning. – Jag har tur som har ett jobb som går hand i hand med mina fritidsintressen. När jag skriver det här är jag på väg till hem från en fårkurs som pågick fyra dagar, med bland annat fårklippning på schemat, säger hon.
Innan Cera började på ATL var hon reporter på bland annat TV4, SVT och på ett par lokaltidningar. – Roligast på jobbet är nog alla gårdsbesök man får chansen att åka på och att man hela tiden lär sig nya saker om väldigt viktiga ämnen. Det blir aldrig tråkigt och det finns alltid saker att fördjupa sig i.
Cera ser fram emot resan till Danmark i sommar. Hon har inte besökt landet på flera år och har aldrig gjort några gårdsbesök i Danmark. – Mest ser jag nog fram emot att träffa alla människor från jordens alla hörn som ska komma dit. Jag gillar att träffa nya människor men det känns lite pirrigt att prata så mycket på engelska. Så det är bara att börja öva på det. Jag är väldigt glad och hedrad över att ha blivit antagen, säger hon.