Stipendieberättelse från Kristina Hansén

Kristina Hansén beviljades ett stipendium på 12 500 kronor för att delta i IFAJ:s efterkongress på Färöarna sommaren 2022. Kristina arbetade som husdjursreporter när resan gjorde men bevakar nu EU och politik på Land Lantbruk. Här är hennes stipendieberättelse:

Jag reste till Färöarna den 3–7 juli 2022 för att delta på IFAJs post-congress tour och lära mig mer om hur det är att bedriva lantbruk på den avlägsna gröna ögruppen i Nordatlanten. Och på Färöarna, som ordagrant betyder Fåröarna, är lantbruk så gott som lika med fårskötsel. 

Växtodlingen är blygsam och det saknas kommersiell produktion av såväl gris, ägg och kyckling. Men även för gårdarna med mjölk som huvudinriktning har fåren en självklar plats. ”Utan får är man ingen bonde” sade en av lantbrukarna som jag träffade.

Fåruppfödaren Eyðun Eliassen.

Av landets 53 000 invånare är cirka 400 bönder och 40-50 av dem är heltidslantbrukare. Fåruppfödaren Eyðun Eliassen konstaterade att det inte är ett yrke man blir rik på men att han trivs med livet på gården Uppistova på den nordliga ön Kalsoy. Där har han varit verksam med familjen i 30 år och låter 200 tackor beta branterna nära havet.

Fårbonden och turistföretagaren Johannes Patursson iklädd färöisk folkdräkt.

Utanför huvudstaden Torshavn träffade jag deltidslantbrukaren Johannes Patursson på gården som funnits i hans släkt sedan 1557. I början av 2000-talet avvecklade han mjölkproduktionen för att satsa på besöksverksamhet i kombination med extensiv fårskötsel. I det egna hemmet, en knuttimrad stuga med grästak, bjuds turister på fika eller middag efter guidade turer som berättar om byn Kirkjubøurs rika kulturhistoria.

En stor del av maten som produceras i det färöiska lantbruket säljs direkt till konsument och uppgifterna om inhemsk försörjningsgrad för olika livsmedel är därför osäker. Men det står klart att dryckesmjölk är det enda livsmedel där landet klarar sig utan import. Roi Absalonsen driver landets största mjölkgård med 110 mjölkkor. Han vittnar om en bransch i snabb omvandling. För 25 år sedan fanns nära 100 mjölkgårdar och 2022 var antalet nere på 15. Om 5-10 år finns bara hälften kvar spådde han.

Sigert Patursson, mjölkproducent och styrelseledamot för mejerikooperativet MBM.

Men volymmässigt beskrivs landets mjölkproduktion som relativt stabil enligt Sigert Patursson, mjölkproducent och styrelseledamot för mejerikooperativet MBM med mejeri i Torshavs. De senaste 20 åren har Färöarnas årsproduktion varit runt 7–7,5 miljoner ton och reglerats av ett kvotsystem där bönderna inte får betalt för överproducerad mjölk om inte varan kan säljas.

Lantbruksrådgivaren och deltidsbonden Jens í Gerðinum.

Färöarna är en självständig stat under den danska kronan men de är inte medlemmar i EU. Missnöjet med det egna landets jordbrukspolitik lyftes bland annat av lantbruksrådgivaren och deltidsbonden Jens í Gerðinum som var besviken på att regeringen prioriterar fisket och fiskodling betydligt högre än gröna näringar.

Ett företag som satsat på en form av vattenbruk är Ocean Rainforest. I fjorden utanför ön Streymoy odlas tonvis med tång för export och i anläggningen intill fick vi insyn i processen där tången förädlas till fodertillsats via fermentering. Enligt företaget ska tången bland annat gynna bakteriefloran hos grisar och skydda mot smågrisars avvänjningsdiarré.

Sommaren 2022 var avräkningspriset 9-70 danska kronor per kilot och i butik kostade 1 liter mjölk cirka 6 kronor mer. 60 öre per kilo är statligt subventionerat.

Tack vare stipendiepengarna från Ivar Petersons fond kunde större delen av resekostnaderna täckas. Förutom fantastiska upplevelser och ett breddat internationellt nätverk resulterade resan i totalt fem reportage publicerade i Land Lantbruks papperstidning respektive E-tidning:

  • Här på Fårens öar dominerar djuren (nr 33, 12 augusti 2022)
  • Lantbruksberedskap i skuggan av stark fiskerinäring (nr 33, 12 augusti 2022)
  • Lönsam mjölknäring i snabb förändring (nr 34, 19 augusti 2022)
  • Betesdrift sällsynt för färöiska mjölkkor (nr 34, 19 augusti 2022)
  • Här odlas och förädlas tång för friskare grisar (nr 45, 25 november 2022)

Anna fick nya vänner tack vare Young Leader

FSLJ-medlemmen Anna Falk berättar om utmärkelsen Young Leader och redan till Calgary i Kanada sommaren 2023. 

”Det blev två intensiva veckor fyllda med ny kunskap, nya insikter och många nya kontakter och vänner. Som Young Leader deltar man i en Boot Camp under några dagar strax innan den stora kongressen. Totalt var vi tio Young Leader-deltagare och tio Master Class-deltagare som under två dagar lyssnade och diskuterade olika frågor inom lantbruksjournalistiken. Workshops varvades med föreläsningar och alla deltagare delade med sig, på ett väldigt öppet sätt, kring utmaningar och möjligheter från de olika länderna. 

I gruppen blev det snabbt väldigt tydligt att vi har extremt olika förutsättningar att bedriva vårt arbete, beroende på om man kommer från till exempel Bangladesh eller Europa. Men målet är oftast samma. 

Under Boot Campen åkte vi ut på flera studiebesök. Vi fick bland annat lära oss om hur regionen utvecklats tack vare bevattning. Calgary och lantbruket är helt beroende av vattnet som hämtas från bergsområdet i väst som ligger drygt 100 mil bort. Frågan om vatten är precis som här hemma ett hett ämne och många lantbrukare upplever att de känner av klimatförändringar i en större grad nu än tidigare. 

2023 års Young leaders och Master Class-deltagare i Calgary, Kanada.   

Det kanadensiska lantbruket är, för en europé som mig, väldigt likt det amerikanska bortsätt från strängare klimat i de norra delarna. Men stort är större! Det är rationellt och industriellt. Sen finns det annat också. 

Under en och samma dag besökte vi en feedlot med 5 000 djur och en liten, ekologisk trädgårdsodlare med 15 hektar som specialiserat sin odling mot fruktvin. Det uppstod såklart en del intressanta diskussioner om djurvälfärd och produktionssätt under resan. Under ett besök hos en spannmålsproducent använde han sig av ett, enligt honom, välkänt uttryck ”It pays to spray” då han resonerade kring tidpunkt för bekämpning i spannmålen. Där och då lät det drastiskt men när han senare ställde det mot EU:s hållning där man enligt honom betalar producenterna för att få lägre produktion, blev kontrasterna än tydligare. 

Ett av studiebesöken gick till Red Shed Malting. Ett mälteri som specialiserat sin produktion mot mikrobryggerier.

Att delta på en resa som arrangeras av den lokala föreningen är guld värt. Man får träffa guldkorn och besöka platser som man som turist inte haft lika lätt att hitta. En av de kvällarna jag minns tillbaka på med extra värme är då vi gjorde ett stopp vid en damm belägen i Brooks, Alberta. Brooks är ett område med många nötköttsproducenter och packerier för kött. De som arbetar i packerierna är ofta invandrare vilket lett till kommunens slogan ”The city of 100 hello”. Under kvällen bjöds vi på grillbuffé samtidigt som kommunpolitiker, invånare, lantbrukare och andra företagare berättade om hur de arbetade med integrering. Det blev en fantastisk kväll med oförglömlig gästvänlighet.”

Anna Falk

Vill du bli Young Leader i Schweiz i sommar? Ansök här.

Ausrine och Sofie får stipendium

Styrelsen har delat ut Ivar Petersons stipendiet.

Ausrine Öhrström beviljas ett stipendium på 21 875 kronor för att besöka och rapportera ifrån världsutställningen i Osaka, Japan, 2025. Ausrine Öhrström arbetar som reporter på tidningen Jordbruksaktuellt.

Husdjursreporter Sofie Olsson, Land Lantbruk, beviljas stipendium på 20 000 kronor för studieresa till Skottland och Nordirland för att utröna hur lantbruket påverkats av Brexit genom bland annat gårdsbesök.

Ansökan till nästa års stipendium startar i december.

Läs mer om stipendiet.

Bli Young Leader 2024

IFAJ har nu öppnat ansökningarna för Young Leader i samband med kongressen i Schweiz i sommar.

Tio journalister och kommunikatörer som är under 36 år kommer att väljas ut av en internationell jury för att gå en exklusiv ledarskapsutbildning samt delta i IFAJ kongress i Schweiz den 14-18 augusti 2024. Stipendiaterna kommer dagarna innan kongressen startar att delta i en boot camp med gårdsbesök, utbildning och nätverkande. Stipendiet täcker alla kostnader för deltagandet. Du kan också ansöka om ett resebidrag från FSLJ. 

Tänk på att det är en internationell jury som väljer ut vem som blir en Young Leader så glöm inte skryta över dina meriter. Hör gärna av dig till oss i styrelsen om du vill få feedback på din ansökan.

Ansök om Young leader här.

Läs mer om kongressen.

Sök senast den 15 februari 2024.
Lycka till!

Ansök om stipendie ur ivar petersons stipendiefond

Gunilla Ander från Land Lantbruk beviljades 8000 kronor ur Ivar Petersons stipendiefond 2023 för att åka på studieresa till Bryssel och fortbilda sig om EU:s gröna giv. Foto: Gunilla Ander

Ivar Petersons stipendiefond ger medel till utbildning för publicistisk verksamhet inom skog- och lantbrukLängtar du efter att fördjupa dig i något område inom lantbruksjournalistiken?  Ivar Petersons stipendiefond ger medel till utbildning för publicistisk verksamhet inom skogs- och lantbruk.

Varje år delas cirka 30 000 kronor ut till en eller flera sökande. Stipendiet kan användas för kurser eller fördjupning i form av till exempel studieresa. Tänk på att det måste finnas en tydlig utbildningsplan även för den senare.

Ansök här!

För inspiration, läs gärna om vad tidigare stipendiater hittat på.

Ansökan är öppen 15 december 2023 till 19 januari 2024.

Välbesökt webinarie om lantbruksjournalistik

Den 22 november anordnade FSLJ ett webinarie om hur man kan bevaka lantbruket. Runt ett 40 medlemmar och icke medlemmar anslöt till lunchmötet.

Årets lantbruksjournalist Helena Wennström ledde samtalet mellan Sara Arvidsson, chefredaktör Fagersta-Posten, Anette Gustawson, mjölkbonde och Cecilia Persson, journalist på ATL och Lantmannen.
Sara Arvidsson från Fagersta-Posten fick bland annat berätta om utmaningarna med att skriva om Afrikansk svinpest som upptäcktes i Fagersta i höstas.

– Vi visste ju inte vad det var för sjukdom. Vi gjorde allt från att livesända ministerbesök, haffade SVA i vägrenen och pratade med berörda.
Hon tyckte det var väldigt svårt att få kontakt med SVA och Jordbruksverket som hänvisade till presskonferenser sent på dagen.
– Det lättaste var att hitta berörda som ville pratade med oss, säger hon.

För Cecilia Persson på ATL var situationen en annan.
– Vi blev chockade men kände såklart till afrikansk svinpest sedan tidigare då vi följt frågan under många år. Vi kände att vi ville vara bäst i bevakningen och gjorde podd, skickade ut pushnotiser och extra nyhetsbrev, säger hon.

En som figurerat en del i media är mjölkbonden Anette Gustawsson. I somras fick hon nog och sa att hon inte ville vara med när tidningarna skrev om att det kunde bli en torka likt den 2018.

– Ställer man upp i en tidning så hör en annan tidning av sig. Det tar ganska lång tid att bli intervjuad, ibland flera timmar. Ibland känns det som det framstår som vi gnäller hela tiden. Många artiklar handlar om kärlek till kor och traktorer men det är inte så många som skriver om vad vi gör egentligen. Som att jag producerar 14 000 mjölkglas om dagen, säger hon.

Sara Arvidsson har fått upp ögonen för lantbruksfrågorna:
– Näringslivsfrågor är väldigt hett. Vi skriver ofta om nystartade företag istället för lantbrukare som hållit på i generationer. Vi kanske inte bara ska rapportera om torka men det handlar om att bygga upp kontakter i branschen.

Vill du höra mer om samtalet? Se hela webinariet på Youtube!

Tips från Cecilia Persson om du vill bli bättre på att bevaka lantbruksfrågor:

  • Bonden i skolan är en bra sajt att börja med för att lära sig mer: www.bondeniskolan.se
  • Prata med jourhavande veterinär som kan svara på mycket frågor.
  • Infojouren på Jordbruksverket är bra.
  • Följ lantbrukare på Instagram.
  • Siren nyhetsbyrå kan ha en fördröjning – se till att dubbelkolla uppgifterna där.

Vårt tips från FSLJ är att du hemskt gärna får höra av dig till någon i styrelsen om du behöver tips och råd kring lantbruksfrågor. Kan vi inte svara själva så har vi ett stort kontaktnät både i Sverige och utomlands.

Välkommen till ett journalistseminarium om att bevaka lantbruket

Arrangör: Föreningen skogs- och lantbruksjournalister, FSLJ
Dag: Onsdagen 22/11
Tid: kl 12-13
Plats: Zoom
Anmäl dig här

Observera att mötet först börjar klockan 12 svensk tid, även om det står klockan 11 i länken.

Krisstöd, pruttande kossor och svinpest. Den senaste tiden har svenskt jord- och skogsbruk hamnat i fokus.
• Så jobbade Fagersta-Posten med sin bevakning av utbrottet av svinpest.
• Varför vill bönder ibland inte ställa upp i medierna?
• Hur undviker man som journalist att bli en megafon för olika intresseorganisationers budskap?
• Hur kan man som reporter göra för att bäst sätta sig in i en komplex lantbrukssektor som berör så många men som så få i dag har en naturlig koppling till?

Medverkande:
Sara Arvidsson, chefredaktör Fagersta-Posten
Anette Gustawson, mjölkbonde
Cecilia Persson, journalist på ATL och Lantmannen
Moderator: Helena Wennström, journalist på Ystads Allehanda och Årets lantbruksjournalist 2023

Stipendieberättelse från Gunilla Ander

Gunilla Ander från Land Lantbruk beviljas 8 000 kronor ur Ivar Petersons stipendiefond 2023 för att åka på studieresa till Bryssel för att bland annat fortbilda sig om EU:s gröna giv. Här är hennes rapport från studieresan:

EUs Gröna Giv får stor påverkan på svenskt jord-och skogsbruk. Detta vet alla som har följt lantbruksmediers rapportering om EU-kommissionens färdplan mot klimatneutralitet och en strängare miljölagstiftning.

Men hur påverkas de gröna näringarna i andra EU-länder där geografiska och klimatmässiga betingelser är annorlunda? Om detta fick jag veta mer under en studieresa till Bryssel i mars då den Gröna given stod på jordbruksrådets agenda, och då ministrarna diskuterade skärpta utsläppskrav på animalieproduktionen.

Att varje EU-land har sina speciella svårigheter att genomföra den Gröna given var en bild som bekräftades när jag under Brysselbesöket fick möjlighet att intervjua företrädare för sju länders lantbruksorganisationer. Detta är några slutsatser jag drog:
• Att en betydande del av ländernas livsmedelsproduktion kan slås ut och att vissa sektorer riskerar att drabbas särskilt hårt.
• Detta beror dels på Den Gröna givens avsikt att snabbt minska användningen av kemiska växtskyddsmedel och gödningsmedel.
• Men ett starkt bidragande skäl är också att EU-kommissionens plan i flera fall rimmar illa med den politik för säkrad livsmedelsförsörjning som länderna själva sedan länge bedrivit.

Matthias Gröger Österrikes jordbrukskammare i Bryssel. Foto: Gunilla Ander

De sju bondeorganisationer vittnade om sina försök att övertyga EU-kommissionen om att ”one size does not fit all”. Och i likhet med LRF pekade de ut den kommande förordningen om restaurering av natur som ett av de största hoten mot matproduktionen. Här är två exempel på detta:
• Alpnationen Österrike, som till nästan två tredjedelar består av berg, kommer att möta stora problem att återskapa våtmarker i de dalgångar som efter andra världskriget dikades ut för att underlätta för odling och ett modernt jordbruk. Det berättade Matthias Gröger på Österrikes jordbrukskammare, som är medlem i Copa-Cogeca.
• Tyskland riskerar att tappa drygt 400 000 hektar produktiv mark om förslagen om införande av obligatoriska buffertzoner och andra landskapselement beslutas i linje med kommissionens förslag, enligt Florian Dalstein i tyska bondeförbundet DBV.

Under tre dagar 20-22 mars, intervjuade jag alltså företrädare för sju EU-länders bondeorganisationer: Österrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Irland, Spanien och Finland. Samtliga är medlemmar i EU-lantbrukets Brysselbaserade samarbetsorganisation Copa-Cogeca.

Stipendiet från Ivar Petersons fond täckte en stor del av finansieringen av studieresan. Ett konkret omedelbart resultat blev ett större reportage om EUs Gröna giv som jag skrev ihop med Kristina Hansén och som publicerades 9 juni, i nr 24 av Land Lantbruk.
När jag skriver denna rapport är jag inte längre fast anställd på Land Lantbruk, men frilansar som journalist inom samma bevakningsområde och har fortsatt professionell nytta av kunskaperna om den Gröna givens effekter på jord- och skogsbruk.

Gunilla Ander

Sök medel ur Ivar Petersons stipendiefond 2024. Ansökan öppnar i december.

Håkans rapport från kongressen i kanada

Den 27 juni till den 3 juli var det dags för IFAJ:s årliga kongress som i år var i Kanada. Vår medlem Håkan Tegenrot fick representera FSLJ under kongressen och här kan du läsa om hans upplevelse:

Efter en vecka i provinsen Alberta i Kanada med deltagande i IFAJ:s kongress, kan intrycken summeras. Värdlandet, med Canadian Farm Writers Federation (CFWF) som arrangör, ordnade bästa tänkbara förutsättningar för deltagarna. Två mötesdagar genomfördes i Calgary, resterande dagar spenderades på Olds College of Agriculture & Technology, en timmes resa norr om Calgary. Under dagarna i Olds anordnades flertalet studiebesök och samtidigt bjöds på seminarier i olika former. Arrangemanget spände över många olika inriktningar inom jordbruket, samtidigt som seminarierna också beskrev bland annat ursprungsbefolkningens kamp för rätten till mark, samt tips för professionell journalistik.

Under de inledande kongressdagarna behandlades frågor av allmän karaktär för IFAJ. Den hetaste frågan som kom upp rörde årsavgiften. En höjning i linje med den globala inflationen med EUR 0,50 per medlem och år, föranledde en hel del motstånd från bland annat flera EU-länder. De menade att i de nationella föreningarna är intresset för internationellt deltagande svagt och att höjda avgifter riskerar att reducera medlemsantalet. Flertalet länder var dock för en höjning och summerade att det internationella nätverket och möjligheten till studieresor som IFAJ ger, är oumbärligt för många av IFAJ:s medlemmar. En positiv nyhet från kongressen var att Indien röstades in som nytt medlemsland.

Ledningen för IFAJ tillsammans med Indiens representant

Odling av Canola
De studiebesök jag deltog i fokuserade på odling. Vårraps och vårrybs som i Kanada kallas Canola (Canada Oil Low Acid – Canola) är en stor och viktig gröda. Skörden i Kanada uppgår normalt till 20 miljoner ton, varav knappt hälften exporteras som frö. Exporten från Alberta sker via järnväg till kusten för utlastning till fartyg i Vancouver, med Japan och Kina som viktiga marknader. Odlingssäsongen i Alberta är 90 dagar, varför såtidpunkten är oerhört viktig för att skörden ska kunna ske innan frosten kommer. Reducerad jordbearbetning är vanligt för att bevara markfukt, men innebär också ökat behov av växtskyddsmedel. På en farm vi besökte med odling av 1 500 hektar, effektiviseras växtskyddsarbetet med hjälp av helikopter. 

Wade McAllister på Antler Valley Farm
Försöksodling av 60 nya maltkornssorter vid Olds College

Odling av maltkorn
Ett av de andra studiebesöken gjordes på farmen Hamill om 850 hektar, där maltkorn odlas till det egna gårdsmälteriet. Farmen är också involverad i lokala bryggerier för att hela kedjan från fält till öl ska vara spårbar och komplett. Hantverksöl är en uppåtgående trend i Kanada och vid Olds College finns inte bara försöksodlingar med många nya maltkornssorter, utan även en utbildning i öltillverkning, med ett eget lokalt bryggeri.

Erfarenheter från kongressen
Vid de många luncher och middagar som ordnades under kongressen fanns också stor möjlighet till nätverkande. Där diskuterades de olika studiebesöken som var många till antalet, med ett flertal olika inriktningar. De olika ländernas förutsättningar för journalistiskt arbete inom jordbrukssektorn var också ett diskussionsämne. Det flöde av information som västvärlden erbjuder är inte åtkomligt för alla. Bland annat i Indien är det mobiltelefonerna som är grunden för att nå ut med information, i Afrika är radiosändningar det viktiga. 

Som svensk deltagare vid kongressen kan summeras att det nätverk och de kontakter man får är oerhört givande. Organisationen erbjuder också många möjligheter till kunskapsutbyte. För de nationella föreningarna är det viktigt att tänka på att inom IFAJ finns en vid kunskap inom jordbruksjournalistiken som kan användas vid olika seminarier och webinarier, för att utbyta erfarenheter. Ta till vara på detta!  

Grillbuffé i det gröna på Olds College

Besök till Banff och Lake Louise i Rocky Mountains
Efter kongressen fanns utrymme för mig att också delta i en utflykt till Rocky Mountain, med de mer kända orterna Banff och Lake Louise. Ett spännande och vackert landskap, som i och för sig bjöd på kyligt väder, men blev ändå en bra avrundning på kongressveckan.

För FSLJ, juli 2023
Håkan Tegenrot


Stipendieberättelse från Anna Nilsson

Anna Nilsson, lantbruksjournalist på Land Lantbruk, fick resestipendium från Ivar Petersons stipendiefond år 2020 för att delta på IFAJs världskongress i Danmark. På grund av pandemin sköts kongressen fram i två år och arrangerades Danske Fødevare- og Landbrugsjournalister i Vingsted på Jylland den 27 juni till den 3 juli 2022. Kongressens tema var ”Smarter Farming and Food Production for Green an Sustanable Growth”.  Här är hennes stipendieberättelse:

När jag såg att världens lantbruksjournalister skulle samlas i Danmark för världskongress så kunde jag inte motstå frestelsen att söka resestipendium för att kunna delta. Jag är så glad att jag fick den möjligheten via FSLJ. Efter två föräldraledigheter och en pandemi var det ett perfekt sätt att komma på den internationella banan igen i en ny yrkesroll för mig som ledarskribent på Sveriges största lantbrukstidning, Land Lantbruk. Det som slår mig direkt är att det är ett fantastiskt nätverk som är så lätt att komma in i, och innehöll många givande möten från morgon till kväll.

Den danska lantbrukssektorn är världsberömd för att vara en framgångsrik på exportmarknaden där två tredjedelar av produktionen går på export utanför landets gränser, till ett värde av cirka 190 miljarder danska kronor (2022). Den danska livsmedels- och jordbrukssektorn är också erkänd för att snabbt kunna anpassa sig för att skapa lönsamhet av nya trender.

Ekologisk produktion har varit en sådan stark trend under de senaste åren, och efter att den danska jordbruksnäringen har haft stora framgångar så har marknaden börjat att vika. Det danska Folketinget tog ett beslut 2021 att införa en radikal klimatpolitik för att minska koldioxidutsläppen med 70 procent till 2030 och för att bli helt klimatneutrala till 2050. Hur olika lantbrukare tacklar den utmaningen fick vi ta del av genom besök på gris- mjölk- och växtodlingsgårdar samt en rad olika företag inom hela livsmedelskedjan.

Här är tre trendspaningar som jag tog med mig från kongressen:

Växtbaserade proteiner
En växande trend är nya former av växtbaserade proteiner, som ett sätt att minska livsmedelsproduktionens koldioxidutsläpp till en lägre ekonomisk kostnad och ökad hållbarhet. Detta både för humankonsumtion och djurfoder. 

BioRefine som tar fram ett nytt proteinrikt fodermedel baserat på vall, klöver och lucern.
BioRefine.

Det danska företaget BioRefine har utvecklat en metod för att ta fram ett alternativ som kan ersätta sojabönor i foderstaten främst för gris och fjäderfä, genom att kombinera vall, klöver och lucern. Målet är att producera 7000 ton årligen.

En växtbaserad produkt från det danska företaget KMC som förädlar produkter baserade på stärkelsepotatis.

KMC är ett världsledande danskt företag inom potatisbaserade ingredienser för livsmedelsindustrin av stärkelsepotatis. De tillverkar numera 60 olika potatisbaserade produkter till över 80 länder, där Kina är en av deras största marknader. Företaget vill göra mer av sina restströmmar och har hakart på trenden med växtbaserat genom att lansera en plantbaserad vegetabilisk produkt. Trots att undersökningar visar stort intresse för dessa produkter hos konsument, upplever de problem att få konsumenter att ändra sina beteenden och ta till sig nya produkter som denna.

Besök på företaget Organic Plant Protein. Under kongressen kom nyheten ut att Danish Agro gick in som delägare i företaget.

Ett företag som visar på den danska företagsamheten och berättade om sin innovativa resa är Organic Plant Protein i Hedensted. Grundarna Fie Graugaard och Ulrich Kern-Hansen drev först ekologisk grisuppfödning under eget varumärke. Nu har de sålt det för att helt satsa på att ta fram växtbaserade produkter enligt en egen framtagen metod. Målet är att minska på koldioxidutsläppen och ta fram växtbaserade produkter för att kunna mätta en växande världsbefolkning. Produkterna är sojafria, och görs på åkerböna och ärter. Ett intressant drag är att de har anställt en egen kock för att produkten ska kunna slå sig fram på marknaden. En annan spännande strategi är att de inte riktar sig direkt mot konsument under eget varumärke, utan riktar sig direkt mot offentlig sektor och mot exportmarknaden där de samarbetar med företag som är nationellt baserade i bland annat Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. 

Klimatanpassad produktion
Det finns 2500 mjölkgårdar i Danmark med ett genomsnittliga koantal på 220 kor (år 2022), där 20 procent utgör ekologisk produktion. I 30 år har den ekologiska produktionen utvecklats och vuxit, mycket tack vare att den danska regeringen har skapat förutsättningar för att främja etablering och tillväxt. Bland annat genom ett starkt samarbete mellan privat och offentlig sektor. Vi fick träffa en person som har varit drivande i denna utveckling, Paul Holmback, som arbetat för Organic Denmark som gav sin version av den danska ekologiska framgångssagan. Det var under ett av gårdsbesöken där vi fick komma hem till Jens och Lisbeth Krogh med familj som driver en ekologisk mjölkproduktion på sin gård Kroghsminde med 140 mjölkkor nära Olgod. De levererar till det lilla kooperativet Naturmælk med 43 andelsägare som säljer mjölk till den absoluta premiummarknaden. Faktumet att danska producenter har lyckats att diversifiera marknaden, inte minst inom dryckesmjölksegmentet där det finns en uppsjö av olika alternativ i olika prisklasser, och det är en stor skillnad jämfört hur den svenska mjölkmarknaden ser ut. De berättade öppenhjärtigt hur de tänker kring att bygga upp sin mjölkproduktion på hållbara principer bland annat genom en varierad åttaårig växtföljd. De producerar egen energi genom biogas och vindkraft.

Vi fick även besöka danska Arlagårdar och höra om deras nya hållbarhetsarbete på gårdsnivå.

Nya marknader
Vi fick besöka en av Danmarks största ekologiska grisgårdar, där grisbönderna Ingeborg och Brian Holm har varit två av pionjärerna för att utveckla sin inriktning med att föda upp grisar utomhus i hyddor. Produktionen består av 600 suggor och de föder upp 17 000 kultingar årligen. När den inhemska marknaden för ekologisk griskött mättades hittade de en lukrativ exportväg för antibiotikafritt griskött till USA via Friland som är en del av Danish crown. Det är ett imponerande exempel på hur dansk lantbrukssektor är skickliga på att samarbete inom produktion, förädling, politik och näringsliv för att skapa lönsamhet. Eftersom det finns så många välutvecklade exportkanaler och samarbeten, så dödar de inte sin egen marknad utan hittar vägar för nischprodukter. Det här är även ett mycket utmärkt exempel på hur dansk politik har gjort det möjligt för de utan gårdsbakgrund och utan eget lantbruk i släkten att etablera sig och bli framgångsrika. Genom ett fördelaktigt lån från den danska staten kunde Ingeborg och Brian bygga upp sin produktion, där två av deras medarbetare håller på att köpa in sig i produktionen då inget av parets sju barn är intresserade av att ta över gården.

Jag själv med den danska flaggskeppsgrödan maltkorn i bakgrunden.

Anna Nilsson
Land Lantbruk